23948sdkhjf
Logga in eller skapa en prenumeration för att spara artiklar
Få tillgång till allt innehåll på Medtech Magazine
Ingen bindningstid eller kortinformation krävs
Gäller endast personlig prenumeration.
Annons
Annons
Innehållet nedan modereras inte i förväg och omfattas därmed inte av webbplatsens utgivningsbevis.

Lätta lager hjälper kroppen att hålla jämn temperatur i vinter

Innehållet i den här artikeln är sponsrat av teeshoppen.se

En vanlig vintermorgon i Sverige innebär flera temperaturskiften på kort tid. Du går ut i minusgrader, sätter dig i en varm buss eller bil, går genom en blåsig parkering och kommer in på en arbetsplats där det är över tjugo grader. Kroppen ska hantera allt detta, och kläderna kan antingen göra jobbet lättare eller svårare.

Kroppen strävar efter att hålla kärntemperaturen runt 37 grader. När det är kallt drar blodkärlen i huden ihop sig för att spara värme. När det blir varmt vidgas de, och kroppen börjar svettas för att kyla ner sig. Det är ett effektivt system, men det har svårare att hänga med när du har för mycket eller för lite kläder på dig vid fel tillfälle.

Därför är en tjock tröja ofta fel val

Många klär sig i en enda tjock tröja under jackan på vintern. Ute känns det bra, men så fort du kommer in i värmen börjar du svettas. Svetten fuktar tröjan, och när du sedan går ut igen kyls fukten snabbt ner.

Det beror på att vatten leder bort värme betydligt snabbare än luft. Fuktiga kläder isolerar därför sämre än torra, och du kan börja frysa trots att du har tjocka kläder på dig. 

Med flera tunnare lager blir det lättare att reglera. Du tar av ett lager när det blir varmt och sätter på det igen när du går ut. Kroppen behöver inte arbeta lika hårt, och du slipper den klibbiga känslan av blöta kläder mot huden.

Tre lager med olika uppgifter

Principen är densamma som inom friluftslivet, men anpassad till vardagen i stan och på jobbet.

Närmast kroppen

Det första lagret ska ligga nära huden och hantera fukt. Merinoull klarar det bra och behåller en del av sin värme även när den blir lite fuktig. Syntetiska material torkar snabbt. Bomull är skönt och andas, men den suger upp fukt och torkar långsamt. 1177 avråder därför från bomull närmast kroppen när du ska vara ute i kyla.

Mellanlagret

Mellanlagret ska hålla kvar värmen och samtidigt vara enkelt att knäppa upp eller ta av. Här passar en overshirt bra. Det är ett plagg som är skuret som en skjorta men har ett tjockare tyg, och den kan bäras både knäppt och öppen.

Det finns overshirts för herr i ull, flanell, manchester och bomull. Ull och ullblandningar isolerar bäst och klarar fukt relativt bra. Flanell och manchester är varma och mjuka. En overshirt i tunnare bomullstwill passar bättre på hösten och våren.

Fördelen med overshirten är att den ser prydlig ut inomhus och kan knäppas upp när det blir varmt, så den klarar både kontoret och promenaden dit.

Ytterst

Ytterlagret ska stänga ute vind, regn och snö. En ullrock räcker för korta promenader i stan. Cyklar du eller går längre sträckor är en vind och vattentät jacka med ventilation ett bättre val, eftersom du annars snabbt blir svettig under den.

Vad händer om du klär dig för kallt?

En stund av kyla på väg till bussen är obehaglig men oftast ofarlig. Är du däremot underklädd under längre tid, eller i stark kyla och blåst, kan det få konsekvenser.

Den vanligaste är köldskador. Enligt 1177 uppstår en köldskada när en kroppsdel blir så nedkyld att blodet inte längre cirkulerar ordentligt genom den. Det drabbar oftast händer, fötter, öron, näsa och kinder. De flesta köldskador är ytliga och läker av sig själva, men djupare skador kan ge bestående besvär. Ett tidigt tecken på köldskada är vita fläckar på huden och att känseln försvinner.

Kylan påverkar också musklerna och fingrarna. Kalla händer blir stela och klumpiga, vilket gör det svårare att knäppa knappar, låsa upp cykeln eller hantera telefonen.

Kroppen gör av med energi för att hålla värmen. Huttrar du länge blir du trött, och koncentrationen kan sjunka. Vid lång tids exponering för stark kyla finns risk för nedkylning av hela kroppen, även om det är ovanligt vid vanlig pendling i stan. Hur kroppen reagerar på påfrestande miljöer är också ett eget forskningsfält, där forskare bland annat studerar vad som händer när människokroppen pressas till det yttersta.

Personer med hjärt eller lungsjukdom kan också få mer besvär när det är kallt. Den som har sådana diagnoser bör följa de råd de fått från vården om hur de ska hantera kyla.

Rörelse i kylan räknas

Folkhälsomyndighetens riktlinjer anger att vuxna bör vara fysiskt aktiva på minst måttlig intensitet i 150 till 300 minuter per vecka. Riktlinjerna betonar också att all rörelse räknas och att korta pass kan ge hälsovinster.

För många är promenaden eller cykelturen till jobbet ett av de enklaste sätten att få in rörelse under vintern. Men det kräver kläder som klarar både ansträngningen och vilan efteråt. Med rätt lager blir det lättare att välja att gå eller cykla även när det är kallt, i stället för att ta bilen.

Några enkla råd när du rör dig utomhus på vintern:

  • Börja hellre lite kall än för varm. Kroppen värms upp efter några minuters rörelse.
  • Öppna mellanlagret eller jackan innan du börjar svettas, inte efter.
  • Ha mössa och vantar med dig, eftersom de är lätta att ta av och på.
  • Byt till torra kläder om du blivit genomsvettig och ska sitta still länge efteråt.

Välj material efter hur du rör dig

Den som sitter still mest av dagen behöver andra kläder än den som går mycket eller jobbar fysiskt, så välj material efter hur din dag ser ut. Ull närmast kroppen och som mellanlager är ett tryggt val för de flesta. Bomull passar bättre som mellanlager i en overshirt än som första lager, och är mest lämplig för dagar med lite rörelse och korta stunder ute.

Annons Annons
BREAKING
{{ article.headline }}
0.032|