23948sdkhjf
Logga in eller skapa en prenumeration för att spara artiklar
Få tillgång till allt innehåll på Medtech Magazine
Ingen bindningstid eller kortinformation krävs
Gäller endast personlig prenumeration.
Kontakta oss för en företagslösning.
Annons
Annons
Innehållet nedan modereras inte i förväg och omfattas därmed inte av webbplatsens utgivningsbevis.

Hur får man sin astma under kontroll – och vad innebär god kontroll?

Innehållet i den här artikeln är sponsrat av alltomastma.se

God astmakontroll betyder färre symtom, bra sömn samt frihet. Ifall du lider av återkommande hosta, andfåddhet samt att du undviker träning kan det vara tecken på att du inte har kontroll över din astma.

Individer som är drabbade av astma kan tycka sig behandla sin astma väl, men att den ändå märks i vardagen. Ifall du är någon som regelbundet hostar, vaknar på natten och undviker träning och har gjort det under en lång tid, kan du ha vant dig vid dina begränsningar och övertalat dig själv att det är normalt. Sanningen är att du behöver ta kontroll över din astma, och att det kan bli bättre genom behandling.

När känslan av kontroll inte riktigt stämmer

De allra flesta som drabbas av astma använder sig av medicin vid behov, och det är inte en dålig sak, det är något som är lämpligt att göra. Problemet är att många av de som anser att få astmabesvär då och då och behandla det innebär en astma under kontroll, har fel uppfattning.

Sanningen är att ha astma under kontroll, är att inte ha symtom. Så länge du har symtom så kan du förbättra din situation. Det kan vara lätt att vänja sig vid vissa symtom och intala sig att det är normalt. Ifall du vaknar om nätterna och behöver hosta, låter bli att träna för att det blir svårt att andas eller stannar hemma från jobbet på grund av det ibland, har du sannolikt problem med de små luftvägarna, och din astma kräver utökad behandling.

De små tecknen som lätt passerar obemärkta

Den primära bilden av astma och ansträngningsastma är akut andnöd på grund av slem i luftstrupen, och det är givetvis något som drabbar folk av astma, men inte alla tecken är så dramatiska. Tydliga andningssvårigheter samt väsande andning är även kopplat till astma, även dålig kondition och envisa förkylningar. Saker som man lätt kan förknippa med en livsstil som inte är kopplad till astma.

Vad som gör besvär med astma svåra att upptäcka är att de ofta kommer och går och varierar mellan veckor. Det ger intrycket att de inte är kroniska besvär, trots att det är astman som ligger bakom. Försök att reflektera över hur dina dagar ser ut, och hur din kropp reagerar vid träning och sjukdom. Passar några av situationerna in på dig?

Det som faktiskt kan göra skillnad

Vad som faktiskt gör skillnad är att ha en behandling som är rätt och anpassad för en själv, samt inhalationsläkemedel som hjälper. Inhalationssteroider minskar inflammationen i luftvägarna, medan andra läkemedel kan vidga luftvägarna eller komplettera behandlingen.

Ett problem som kan uppstå trots att man har rätt medicin, är en felaktig inhalationsteknik. Man kan ha helt rätt dosering och läkemedel men ändå inte få den önskade effekten. Tekniken bör därför kontrolleras regelbundet av läkare, sjuksköterska eller annan vårdpersonal för att se till att behandlingen går som önskat.

En behandlingsplan gör vardagen mer förutsägbar

Med en kronisk sjukdom som astma krävs det kontinuerligt stöd, och en behandlingsplan. Eftersom att den ofta blir bättre och sämre med tiden, krävs det en skriftlig behandlingsplan som beskriver exakt hur dosen ska anpassas efter symtom, infektioner och liknande, och i vilka situationer man ska eskalera det till att kontakta vården.

En vettig behandlingsplan ska enligt Socialstyrelsen inkludera:

  1. Uppföljning hos sjukvård, där värre tillstånd innebär tätare kontroller
  2. Specifika träningsråd ifall patienten drabbas kraftigt av ansträngningsutlösta andningsbesvär
  3. Bedömning av hälsostatus med frågeformuläret ACT
  4. Utbildning för patienten om astma samt stöd till egenvård

Exakt vad för medicinering och vad varje patients behandling innefattar, beror helt på hur deras situation ser ut och vad läkare och vårdpersonal beslutar.

När det är dags att ta besvären på större allvar

Ifall du upptäcker att medicinen som du tar vid behov är något du plötsligt behöver oftare, och att du får nattliga symtom samt börjar undvika fysiskt aktivitet, bör du boka en uppföljning omedelbart. Detsamma gäller ifall du får återkommande försämringar kopplat till infektioner eller andra utlösande faktorer. Du ska inte behöva acceptera dina nya symtom som en ny verklighet, sök vård och ge din kropp en chans att må bättre.

God kontroll kan bara komma från en gedigen behandlingsplan, och det tydligaste tecknet på god kontroll är att astman tar mindre plats i ditt liv. Du kan sova genom natten utan besvär, röra på dig utan begränsningar och behöver inte ständigt tänka på nästa dos. Den stressen är en fröjd att slippa.

God kontroll handlar i slutändan om att inte längre låta din astma styra din vardag. Hosta, andfåddhet och nattliga besvär vill man gärna slippa, och det gör man genom en individanpassad behandlingsplan. Med rätt behandling, fungerande rutiner samt regelbunden uppföljning kan du göra astma till en mycket mindre del av ditt liv. Föreställ dig en vardag där det är något som du är förberedd för, men som du sällan faktiskt tänker på.

Annons Annons
BREAKING
{{ article.headline }}
0.062|