Försäljningen av GLP-1-läkemedel i Sverige har tredubblats på bara ett år och passerat två miljarder kronor. Bakom siffrorna finns 1,35 miljoner svenskar som lever med obesitas, en kronisk sjukdom som kostar samhället uppskattningsvis 125 miljarder kronor årligen. Den snabba tillväxten har skapat en helt ny vårdmarknad vid sidan av den offentliga.
En marknad som tredubblas utan subvention
GLP-1-läkemedel som semaglutid och tirzepatid har förändrat vårdmarknaden för obesitasbehandling i grunden. Preparaten minskar aptiten och ökar mättnadskänslan, vilket ger en viktminskning som tidigare bara var möjlig genom kirurgi.
Trots den dokumenterade effekten ingår läkemedlen inte i högkostnadsskyddet. Det innebär att patienter får stå för hela kostnaden själva, vilket ofta landar på mellan 30 - 40 000 kr per år.
Ojämlik vård driver patienter till privata aktörer
Tillgången till obesitasvård varierar kraftigt mellan Sveriges regioner. Vissa landsting erbjuder utredningar bra möjligheter till att påbörja behandling, medan andra har långa vårdköer eller saknar dedikerade mottagningar helt och hållet.
Socialstyrelsen har flera gånger påpekat att många regioner saknar rutiner för att tidigt upptäcka, behandla och följa upp patienter med obesitas.
Öppnar upp för privata vårdgivare
Situationen har skapat utrymme för privata aktörer att ta sig an marknaden. Digitala vårdgivare som Velora har vuxit snabbt genom att erbjuda medicinsk bedömning, läkemedelsförskrivning och uppföljning via digitala plattformar.
För många patienter är dessa aktörer den enda realistiska vägen till att få behandling, vilket gör frågan om kvalitet och patientsäkerhet ännu viktigare.
Patientsäkerhet på spel när förskrivningen brister
Inte alla digitala aktörer håller samma standard. I september 2024 visade SVT Uppdrag granskning att sex av nio nätläkare skrev ut GLP-1-läkemedel till en normalviktig reporter.
Två kliniker skrev ut recept trots att de satt i videomöte med reportern i över en halvtimme och kunde se att han uppenbart inte uppfyllde kriterierna för övervikt.
Läkemedelsverket har samtidigt varnat för att falska viktminskningsläkemedel cirkulerar aktivt på nätet och säljs illegalt. Kombinationen av oseriösa aktörer och falska läkemedel skapar reella risker för patienter som bara vill ha hjälp med sin sjukdom.
Risker med bristfällig utredning
Obesitas är en komplex sjukdom som ofta samexisterar med diabetes, hjärtsjukdom och psykisk ohälsa. Att förskriva läkemedel utan ordentlig provtagning, utan blodprover och utan en ordentlig anamnes innebär risker som patienten inte alltid kan bedöma själv.
Organisationer som Obesitas Sverige har lyft problematiken kring nätläkare som erbjuder snabba recept utan aktiv uppföljning. Behandling av en kronisk sjukdom kräver en långsiktig plan, inte en engångskonsultation.
Fyra kvalitetsmarkörer för seriösa digitala aktörer
För den som söker hjälp med obesitas via en digital vårdgivare finns det konkreta saker att titta efter.
- Individuell behandlingsplan med regelbunden uppföljning, inte bara receptförnyelse
- Tillgång till ett fullständigt team med läkare, sjuksköterska och vid behov dietist eller psykolog
- Transparens kring kostnader, behandlingsupplägg och vad som händer vid utsättning av läkemedlet
- Samverkan med patientens övriga vård så att information inte fastnar i ett slutet system
Dessa krav borde vara självklara, men ändå visar granskningarna att de inte alltid uppfylls.
Regeringen ger Socialstyrelsen uppdrag att kartlägga förskrivningen
I januari 2026 gav regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga och analysera användningen av läkemedel mot obesitas i Sverige. En första delredovisning ska vara klar senast den 30 maj 2026. Uppdraget ska bland annat belysa skillnader i förskrivningen mellan regioner och mellan offentliga och privata vårdgivare.
Privata aktörer bör agera i samma riktning
Seriösa digitala vårdgivare bör inte vänta på att tillsynsmyndigheterna ska tvinga fram en förändring. De bör själva driva kvalitetsfrågan framåt genom att vara transparenta med sina resultat, sina processer och sina medicinska kompetenser.
En branschstandard eller kvalitetscertifiering för digital obesitasvård skulle stärka förtroendet för hela sektorn.
BREAKING