23948sdkhjf

”Sverige måste återta ledarskapet inom cancer”

Bland de nordiska länderna är Sverige det land där patienterna får vänta längst på en cancerbehandling. För att vända trenden måste Sverige lära av grannländerna och axla ledartröjan igen, men för det krävs en tydlig vision och långsiktiga satsningar, skriver Gustaf Salford i en krönika.

Strålterapi är en livsviktig cancerbehandling. Varannan cancerpatient, och i princip alla
bröst- och lungcancerpatienter, behöver den. I en nyligen publicerad studie, skriven av cancerläkare på uppdrag av regeringen och SKR, har man jämfört svensk strålbehandling med övriga nordiska länder. Resultatet visar att läget är allvarligt för svensk strålterapi.

Sverige är det land där patienterna får vänta längst på behandling, för samtliga diagnoser. Det innebär att sjukdomen hinner utvecklas, cancerpatienten blir sjukare och det krävs mer vårdinsatser. Dessutom visar studien att vi är sämst av de nordiska länderna på att införa nya teknologier och behandlingsmetoder.

Även forskningen har halkat efter. Utöver dessa problem lider strålterapiområdet av personalbrist, precis som sjukvården i allmänhet. Läget är så allvarligt att en del kliniker stundvis tvingas stänga ned delar av strålbehandlingen, trots långa vårdköer, eftersom det saknas personal.

Denna negativa utveckling inom strålterapin måste vändas. Tidigare var Sverige världsledande inom strålterapi och forskare reste från hela världen till Uppsala och Radiumhemmet i Stockholm för att lära sig. Industrin, akademin och vården samarbetade framgångsrikt, vilket också skapade flera företag på området.

Nu är det dags att lära av grannländerna, axla ledartröjan igen och återta Sveriges världsledande position. Det har patienterna rätt att förvänta sig i ett land som aspirerar på att vara världsledande inom cancervård. Men då krävs en tydlig vision och långsiktiga satsningar:

1. På nationell nivå behövs en ”Strålstrategi Sverige”. I likhet med Danmark krävs en uttalad ambition var vi vill vara inom 10–20 år. Sedan måste alla parter i samverkan jobba målmedvetet i den riktningen. Strategin ska definiera behoven av långsiktiga investeringar i allt från grundutbildning till forskning, utveckling och nya teknologier/ metoder.

2. På regional nivå vill vi att de tillträdande beslutsfattarna inför mätbara mål kring strålterapi, till exempel för kompetensförsörjning och hur väl sjukvården uppfyller de standardiserade vårdförloppen. Regionerna behöver också avsätta särskilda strålsatsningar i sina budgetar för att uppnå dessa mål.

Men Sverige är inte ensamt. Strålbehandling är eftersatt i flertalet europeiska länder; brist på arbetskraft är ett stort problem liksom tillgången till modern utrustning. Strålbehandling saknas i många nationella cancerplaner och ersättningssystemen måste moderniseras i hela Europa för att möjliggöra implementering av innovativ teknik.

Sveriges nya regering har nu chansen att ta ledarskapet i EU inom detta så viktiga område under det svenska EU-ordförandeskapet som påbörjas efter årsskiftet.

I början av förra året lanserade EU-kommissionen den ”europeiska cancerplanen” (EBCP), som syftar till att minska cancerbördan för hela samhället. EBCP tar ett helhetsperspektiv från primärprevention via diagnos och behandling till överlevnad och eftervård och föreslår flera flaggskeppsprojekt för att bekämpa den ökade cancerbördan i EU. Antalet fall stiger konstant, tiden rinner ifrån oss – vi har varken tid eller råd att vänta. Särskilt inte patienterna.

Vi inom medtech-industrin står till förfogande för att dela med oss av kunskap och bidra på andra sätt för att stärka Sveriges position inom strålterapi och cancervård. Vi måste alla hjälpas åt.

Artikeln är en del av vårt tema om Krönika.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.093