– Vi har fått signaler om att det finns mottagningar som gör de här ingreppen vid första läkarbesöket utan att informera patienten om de risker och komplikationer som ett ingrepp kan medföra. Det är allvarligt, om komplikationer tillstöter kan det krävas akut vård, säger Helena Henriksson, gruppchef på Läkemedelsverket, i ett pressmeddelande.

Magsäcksballonger, eller intragastriska ballonger, började användas i Sverige på 1990-talet, men det avbröts efter omfattande problem med biverkningar. Efter att produkten utvecklats med bland annat nya material började metoden användas igen 2017.

Magsäcksballongerna ska bidra till viktminskning genom att magsäcken fylls med vätska eller luft för att öka mättnadskänslan och delvis hindra matintag. Ballongen får sitta i magsäcken i upp till 6–12 månader, beroende på fabrikat.

Men det finns alltså risker med ingreppet. Enligt Läkemedelsverket har det i andra länder inträffat dödsfall hos patienter som fått magsäcksballong, och även i Sverige har flera allvarliga tillbud lett till behov av akut sjukhusvård.

Läkemedelsverket misstänker dessutom att det finns en underrapportering av komplikationerna.

– En vårdgivare är alltid skyldig att upplysa patienter om riskerna med magsäcksballonger och vilka förberedelser som krävs inför ingreppet. Vi uppmanar nu alla som har drabbats av komplikationer att rapportera in det till Läkemedelsverket, säger Helena Henriksson.

Enligt Läkemedelsverket är riskerna med magsäcksballonger inte begränsade till enskilda fabrikat utan gäller för hela produktområdet.

Behandling med magsäcksballonger riktar sig till personer med BMI i intervallet 27 - 40.

För att överväga ingreppet mot övervikt ska, enligt Läkemedelsverket, patienten först ha försökt gå ner i vikt med ändrad kost och motion i sex månader. Före ingreppet ska en läkare alltid bedöma lämpligheten och undersöka om det finns något som gör behandlingen olämplig. Patienten ska också få noggrann information om förfarandet och eventuella risker.