Genetiken, ärftlighetsläran, hade i början av 1900-talet tagit stora kliv. Särskilt inom växtförädling hade man kommit en bra bit på väg, med exempelvis nya förbättrade spannmålssorter som gav rikligare skördar och plantor med större motståndskraft mot sjukdomar och angrepp från skadedjur.
En av de mest framstående vetenskapsmännen på området var den internationellt hyllade ryssen Nikolaj Vavilov, som både före och efter oktoberrevolutionen 1917 hade rest världen runt i jakt på plantor för att bygga upp en väldig genbank med hundratusentals växter och fröer.