SBU gör tummen upp för robotdjur för dementa
Av Terapirobotar, digitala gosedjur, carebots – det finns många namn för de djurliknande robotar som på sina håll används för att erbjuda trygghet och sällskap för äldre med demenssjukdom. Djurrobotarna är ett alternativ när det av en eller annan anledning inte är lämpligt eller möjligt att ha levande djur på äldreboendet.
Men har de någon positiv effekt? SBU har granskat en internationell översikt som gått igenom 19 forskningsstudier på området, och kommer fram till att svaret är ja.
– För den här målgruppen, personer som är dementa, har det visat sig att djurrobotar har positiva effekter, och vår uppfattning är att det här borde spridas mer. Och har man någon gång sett en dement person sitta och smeka ett sådant här robotdjur – då känner man att det är någonting som de faktiskt tycker om och mår bra av, säger Knut Sundell, projektledare på SBU.
I forskningsöversikten granskas 19 studier från olika länder. I merparten av dem har man studerat robotsälen Paro, men det finns också studier som utvärderat robothunden Aibo, robotbjörnen Cuddler samt robotkatterna Necoro och Justocat. Gemensamt för robotdjuren är att de ger upplevelsen av en päls som är mysig att klappa och att de ger respons genom olika rörelser och ljud.
I Sverige är det framförallt robotkatter som används på äldreboenden.
I de kvalitativa studier som ingick i översikten, och som bygger på intervjuer med såväl de äldre själva som deras anhöriga samt personal, framgår att robotdjuren kan minska upplevd ensamhet, ha effekter på depression, upplevd tillhörighet till boendet, livsglädje och livskvalitet.
De kan också stimulera minnet.
– Det kan till exempel handla om att man bättre kommer ihåg sin egen uppväxt med djur, säger Knut Sundell.
De kvantitativa studierna i översikten bekräftar ett orsakssamband mellan robotdjur och minskad oro hos dementa, men visar inte på någon signifikant effekt vad gäller ensamhet, depression eller livsglädje. Det rör sig dock om små studier.
SBU framhåller att användandet av robotdjur bör anpassas individuellt, och att det inte passar alla. Vissa av de dementa är ointresserade eller upplever i sällsynta fall obehag. De negativa reaktionerna rörde, enligt forskningsöversikten, främst robotbjörnen Cuddler som kunde uppfattas som infantiliserande.
En potentiell risk med robotdjuren är också att de dementa personerna uppfattar dem som levande och tillskriver dem känslor och egenskaper som de inte har.
– Det kan leda till att de exempelvis är oroliga över att "djuret" ska få mat och sådana saker. Det är där faran ligger. Däremot upplever inte jag att det är något problem att de sitter och smeker robotdjuren, eller leker med dem. Det viktiga är att de här människorna får ett rikare liv – det är så jag ser det, säger Knut Sundell.