Ett hjärta av plast
Av 
I april 1984 kom kirurgen Bjarne Semb till Karolinska sjukhuset i Solna. Han var en stilig norrman i 45-årsåldern som behärskade flera språk flytande och hade fina medicinska meriter. Han hade utbildat sig i Tyskland, doktorerat i Norge och deltagit i banbrytande operationer i USA. Han hade författat en ansenlig mängd vetenskapliga skrifter och arbetat i Sydafrika med Christiaan Barnard, en av 1900-talets mest kända hjärtkirurger.
Rekryteringen skulle säkra Karolinska sjukhusets thoraxklinik som Skandinaviens främsta. Men istället uppstod en av de största konflikterna någonsin på sjukhuset och kliniken led en prestigeförlust som den ännu inte har repat sig från. En del av hjärtkirurgin flyttades från Stockholm till Lund och Göteborg och har aldrig återvänt till Karolinska.
– Bjarne Semb var superambitiös och tuff. Men han var också väldigt krävande och han förstod sig inte på svenska förhållanden och hur man ska vara som chef här, säger Bansi Koul som då var en ung läkare som kommit till Karolinska på ett utbyte från Indien och som kom att bli en av Bjarne Sembs närmaste medarbetare.
Förutom konflikten har Bjarne Semb blivit ihågkommen för att ha opererat in det första konstgjorda hjärtat i Sverige.
I kvällspressen omskrevs ofta en ljusskygg man som Mr X på 1960- och 70-talet. Han sades vara Stockholms gangsterkung och det gick rykten om att han lät dem som inte lydde honom försvinna ner i Nybroviken. Han var också misstänkt för omfattande skattebrott.
Mr X hette egentligen Leif Stenberg. Han bodde i en stor lägenhet på Östermalm, umgicks med kända personer och hade flera företag. Leif GW Persson var en av hans kompisar.
– Han var in i helvete underhållande! Jag var på hans begravning 1985 och där var varenda gangster i hela Sverige och trettio spanare som smög omkring. Sen var det fest på Riche där vi skålade för Leif. Det var en riktig gangsterbegravning, sa Leif GW Persson i en intervju med tidningen Senioren.
Rättsväsendet lyckades aldrig få Leif Stenberg fälld. Hans riktiga namn hölls hemligt för allmänheten fram till den 9 april 1985. Då hade hans och Bjarne Sembs vägar korsats.
Bansi Koul berättar att det började med att en man i 50-årsåldern blev remitterad till Karolinska sjukhusets thoraxklinik.
– Han hade blivit nekad hjärttransplantation eftersom han hade en dålig lever. Han sa att han hade läst i tidningen att läkare i USA för första gången hade opererat in ett konstgjort hjärta på en patient. Han visste mer än oss.
Det var den omtalade Mr X som var patienten. Men det visste varken Bansi Koul eller hans kollegor.
– Det är inte är ofta man får en patient som vill ha en sådan ny behandling och Bjarne tyckte att han var rätt för det här ingreppet.
Bjarne Semb formerade en liten grupp bestående av de två hjärtkirurgerna Bansi Koul och Jan Liska, som båda var i 30-årsåldern, samt hjärt-lungmaskiningenjören Janne Svensson.
Utåt var det få som kände till vad det var för ingrepp Bjarne Semb planerade. Inte ens sjuksköterskorna och de andra läkarna på kliniken visste vad den lilla gruppen höll på med. Bjarne Semb ville hålla det så hemligt som möjligt.
Det mekaniska hjärta som de skulle sätta in gick under namnet Jarvik-7. Modellen hade använts ett fåtal gånger i USA. Operationen som de planerade var den första transplantationen med ett mekaniskt hjärta någonsin i Europa.
För att förbereda sig åkte de tre läkarna och ingenjören till Salt Lake City i USA där de träffade Jarvik-hjärtats uppfinnare Wilhem Kolff och Robert Jarvik. Där fick de träna sig genom att operera in mekaniska hjärtan på kalvar.
Bansi Koul och Jan Liska blev tillsagda att inte berätta något för andra läkare om vad de hade gjort på resan. När de kom hem fortsatte de att träna sig inför ingreppet genom att simulera transplantationen med modeller och plastslangar. Det skedde i ett källarutrymme på sjukhuset där kollegorna inte skulle upptäcka vad de höll på med.
Operationen av Leif Stenberg sker påskdagen den 7 april 1985. Tanken är att det ska vara lugnt på sjukhuset.
För operationen krävs mer personal än de fyra invigda. Jourteamet med sjuksköterskor och narkosläkare som finns på plats blir ombedda att vara med. De blir förvånade när de förstår vad det är för operation.
Till att börja med går det som planerat. Läkarna lyckas placera det mekaniska hjärtat på rätt plats i bröstkorgen. Hjärt-lungmaskinen stängs av och det artificiella hjärtat ska ta över uppgiften att pumpa ut blodet i kroppen.
Men det kommer inget blod. Läget är akut och läkarna vet inte vad de ska ta sig till. Om det går ett par minuter utan att patienten får blod avlider han.
Jan Liska upptäcker att en kateter har fastnat i det artificiella hjärtat. Han lossar den, blodet strömmar ut i patientens kropp och de kan fortsätta. Flera blödningar uppstår under operationen, men kan stoppas.
En bakjour dyker upp på kliniken och undrar vad som pågår. Bjarne Semb erbjuder honom att vara med och operera. Bakjouren avböjer.
Efter cirka tio timmar är det mekaniska hjärtat äntligen på plats. Men läkarlaget måste göra ett antal omoperationer. När även dessa är avslutade behöver både Jan Liska
och Bansi Koul övervaka patientens tillstånd.
– Jag har aldrig tidigare eller senare i mitt liv hållit mig vaken så länge. Det var 54 timmar utan sömn. Jag var fruktansvärt trött, berättar Jan Liska.
Ett par dagar efter operationen kallar Bjarne Semb till presskonferens och berättar om ingreppet som han bedömer som lyckat. Det blir nu känt för allmänheten att kirurger på Karolinska sjukhuset för första gången någonsin har opererat in ett mekaniskt hjärta på en
patient.
För första gången får allmänheten också veta vem Mr X egentligen är. Leif Stenberg möter pressen och berättar att han mår ”oförskämt bra”. Men åklagarna blir ändå snart tvungna att lägga ner åtalen mot honom då han anses för sjuk för att klara av en rättegång.
För Bansi Koul och Jan Liska väntar månader av vakande. De vågar inte låta Leif Stenberg vara ensam en sekund så de turas om att bo i hans rum.
På återkommande presskonferenser säger sig Leif Stenberg må bra, men efter några månader är han inte sig själv och den 21 november 1985 avlider han av en blodpropp och blödningar i hjärnan.
Teamet som opererade Leif Stenberg kom att utföra ytterligare två operationer med konstgjorda hjärtan.
Den första var framgångsrik och patienten kunde efter tio dagar med ett mekaniskt hjärta få ett hjärta från en donator inopererat. Även den operationen var historisk då det var den andra operationen någonsin där ett artificiellt hjärta framgångsrikt hade använts i väntan på ett mänskligt hjärta.
Den tredje operationen slutade inte lika bra. En kvinna från Västtyskland skulle få ett artificiellt hjärta i väntan på ett mänskligt. Men när det mänskliga hjärtat skulle opereras in avstöttes det. Hon fick åter det mekaniska hjärtat. Ett halvår efter det första ingreppet avled hon i samband med ett nytt försök att operera in ett riktigt hjärta.
På sjukhuset har missnöjet med Bjarne Sembs chefskap börjat pyra. Bjarne Semb tycker inte om narkosläkare och de tycker inte om honom. Två narkosläkare säger upp sig i protest mot Bjarne Semb. Ytterligare tre följer efter.
I november 1986 skriver chefen för sjukhusets anestesiklinik till Socialstyrelsen. Han är kritisk till avsaknaden av etiska regler för Bjarne Sembs operationer.
Dessutom hotar ännu fler narkosläkare att säga upp sig i protest mot Bjarne Semb, vilket är på väg att förstöra Karolinska sjukhusets möjligheter att ge patienter narkos under thoraxkirurgiska ingrepp.
Men Bjarne Semb har inte bara retat upp narkosläkarna. Operationssjuksköterskor på thorax hotar att säga upp sig. De säger sig inte vara införstådda med vad deras klinikchef har för målsättning. Informationen brister och de anser att Bjarne Semb är osäker som kirurg. Enligt sjuksköterskorna förklarar han vissa av dem ovälkomna att assistera honom och han vägrar att godkänna ansökningar om att gå vidareutbildningar.
Kritiken blir allt mer massiv. Två narkosläkare lämnar in en skrivelse till sjukhusledningen. De anklagar Bjarne Semb för att inte ha behandlat den västtyska kvinnan i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet.
Som en följd av det anmäler Jan Lindsten, den dåvarande chefsläkaren, Bjarne Semb till Socialstyrelsen. Idag är Jan Lindsten 85 år och minns inte det.
– Men om du säger det är det säkert på det viset. Det låg i min roll som chefsläkare att man skulle ta tag i sådana här saker, säger han.
Han minns däremot mycket väl förhandlingarna med Bjarne Semb som ledde till att sjukhusdirektören och han ansåg att Bjarne Semb måste lämna tjänsten som klinikchef.
– Vi hade många samtal med honom, men han vek sig aldrig en tum. Ibland trodde jag att vi hade kommit framåt, men nästa dag hade vi nya samtal och då var vi tillbaka där vi hade börjat.
I slutet av 1987 gör till sist landstinget och Bjarne Semb en uppgörelse. Den innebär att Bjarne Semb måste lämna jobbet som klinikchef, men han får behålla sin lön som professor på Karolinska institutet och får ett engångsbelopp på 250 000 kronor utbetalat.
När skandalen med Paolo Macchiarini uppdagades för några år sedan gjordes det paralleller till Bjarne Semb. Men flera personer som Life Science Sweden talar med anser att liknelsen haltar då Bjarne Sembs operationer delvis kan ses som framgångsrika. Vissa anser att de bör ses som ett kirurgiskt pionjärarbete och att han var långt före sin tid.
– Stenberg överlevde nio månader efter operationen. Av de patienter som fick ett mekaniskt hjärta vid den här tidpunkten var han den som fick allra bäst livskvalitet. Han kunde lämna sjukhuset och bo i en egen lägenhet nära sjukhuset och gå på bio och restauranger, säger Bansi Koul.
– Karolinska var inte moget än. Macchiarinifallet var ett misslyckande, men inte det här. Det här var framsteg. Visionen var korrekt, tillägger han.
Men det fanns tveksamheter kring de etiska aspekterna. När operationer med mekaniska hjärtan hade genomförts i USA var de omgärdade av omfattande regelverk. Bjarne Semb hade inte ens fått ett formellt godkännande av en etisk kommitté.
Den dåvarnade chefsläkaren Jan Lindsten betonar att han inte kan bedöma operationerna som Bjarne Semb ledde eftersom han är klinisk genetiker och inte har arbetat med hjärtsjukvård. Men han tycker ändå att det finns en parallell mellan Semb och Macchiarini som personer.
– När jag hörde talas om Macchiarini sa jag direkt att det är en ny Semb. Det var samma symtom. De stod båda två över alla bedömningar och bedömde sig själva och vad som var riktigt.
Karolinska sjukhuset bad Jan Kugelberg, docent i Lund, att utreda det hela. Även Socialstyrelsen gjorde en utredning. De kom fram till att Bjarne Semb inte hade begått några direkta medicinska fel. Däremot ansåg de att han var klart olämplig som chef. De konstaterade att hade samarbetssvårigheter med de flesta personalgrupperna och nämnde kirurger, narkosläkare, operationssköterskor och intensivvårdssköterskor.
Bjarne Sembs hemlighetsmakeri var en av orsakerna till att han kom på kant med många medarbetare. Vad berodde det på? Jan Liska ger ett skäl.
– Han ville inte att de andra överläkarna skulle få reda på vad han höll på med för att han var rädd att de skulle stoppa honom eller försöka krångla till det.
Istället för att tala med sina närmaste kollegor tog Semb hjälp av Jan Liska och Bansi Koul, två unga skickliga kirurger som var beredda att jobba hårt och inte var i en position där de kunde gå emot sin chef.
I efterdyningarna av Semb-affären fick hjärtsjukvården i Lund och Göteborg större uppdrag, medan den tidigare så framstående thoraxkliniken på Karolinska fick en mindre framträdande roll. Barnhjärtkirurgin flyttades helt till Lund och Göteborg.
Jan Lindsten som då hade blivit sjukhusdirektör var den som fattade beslutet att acceptera en nerläggning av hjärtkirurgin för barn på Karolinska. Han säger att det var en direkt konsekvens av Sembaffären.
– Det var inte populärt att fatta det beslutet men folk förstod att det var korrekt att göra så. Det som var tråkigt var att Karolinska hade varit ledande inom barnhjärtkirurgi. Men situationen efter Bjarne Semb gjorde att allt utvecklingsarbete inom hjärtkirurgin stannade upp och kvaliteten på vården blev sämre.
Hur gick det sen?
Bjarne Semb fortsatte en kortare period som professor vid Karolinska institutet och arbetade som hjärtkirurg utomlands, främst i Milwaukee i USA. Han hann under sin livstid få flera utmärkelser, bland annat från Norska kardiologföreningen och Helsingfors universitet. Men några priser eller utmärkelser i Sverige fick han aldrig. År 2017 dog han 78 år gammal i Oslo.
Bansi Koul blev rekryterad till Lunds universitetssjukhus där han blev chef för transplantationer av hjärta och lunga. Han stannade där fram till sin pension 2018. Jan Liska stannade kvar på Karolinska sjukhuset där han arbetade som överläkare och hjärtkirurg fram till december förra året då han gick i pension. Jan Liska var under en period chef för den thoraxkirurgiska sektionen på sjukhuset.
Några fler operationer med mekaniska hjärtan av den modell som opererades in på Mr X genomfördes aldrig på Karolinska. Men samma artificiella hjärta fast en modell mindre, Jarvik-7/70, kom att användas flera gånger runt om i världen. Men inte som en permanent lösning utan i väntan på transplantation med ett mänskligt hjärta. Idag används en modern version av Jarvik-hjärtat som tillverkas av det amerikanska företaget Syncardia. Det är godkänt för användning i väntan på ett hjärta från en donator.
Artikelns huvudsakliga källor är intervjuer med personer som på något sätt har varit delaktiga i händelseförloppet samt nyhetsartiklar från den aktuella perioden och offentliga handlingar från myndigheter.