Pernilla Norman: Coronakrisen – så förändras den juridiska tillämpningen
Coronakrisen har förändrat vår vardag på många sätt. Det ökade distansarbetet ställer stora krav på den teknik vi använder. Bland annat uppkommer frågor om hur vi skyddar informationen när vi kanske inte använder de system som används på kontoret. Hur kan man hantera dataskydd och GDPR i rådande situation?
Men först några ord om offentlig upphandling som är ett område där anpassningar till rådande läge har behövt ske. Detta gäller inte minst sjukvård och omsorg, som har stora behov av materielförsörjning.
För att förtydliga hur lagstiftningens flexibilitet kan användas i nuvarande krissituation har EU-kommissionen den 1 april gett ut en vägledning om användningen av upphandlingsreglerna under covid-19-krisen. I vägledningen framhåller EU-kommissionen möjligheten att tillämpa undantagsförfarandet förhandlad upphandling utan föregående annonsering, vilket i realiteten är en direktupphandling.
En av förutsättningarna för att dessa undantagsförfaranden ska kunna användas är att det föreligger synnerlig brådska som inte beror på den upphandlande myndigheten och som inte gått att förutse. EU-kommissionen anger i vägledningen att de behov av skyddsmateriel, sjukvårdsutrustning med mera som uppstår till följd av coronaviruset utgör en sådan omständighet.
I det rådande läget finns det alltså möjlighet för beställare att vända sig direkt till leverantörer för att få brådskande behov tillgodosedda. Här kan samarbete med näringslivet, användandet av innovativa lösningar och att skapa intresse hos leverantörer att föreslå alternativa lösningar vara av stor vikt.
Vad gäller redan ingångna avtal kan den rådande coronasituationen leda till svårigheter att fullgöra avtal. Detta gäller oavsett om de har tillkommit genom offentlig upphandling eller inte.
Det kan förekomma så kallade force majeure-situationer, det vill säga en befrielsegrund, i fall där det inte är möjligt att fullgöra ett avtal på grund av omständigheter som beror på covid-19. Force majeure kan vara reglerat i det aktuella avtalet men om det saknas en sådan klausul kan istället köplagens eller den internationella köplagen CISG (FN:s konvention angående avtal om internationella köp av varor) vara tillämplig.
Det finns också situationer när parterna behöver ändra ett avtal till följd av coronakrisen. I fall där avtalet tillkommit genom offentlig upphandling är detta vanligen förenat med stora begränsningar men nu är möjligheterna betydligt större. Upphandlingsmyndigheten har gett ut en vägledning om detta.
Vi avslutar där vi började, med hantering av dataskydd och GDPR. Här aktualiseras en stor mängd frågeställningar. Vad gäller distansundervisning, distansarbete med mera är det viktigt att se till att it-säkerheten är tillräckligt hög.
Vilken nivå på säkerheten som krävs är beroende på vilken typ av personuppgifter som hanteras. Det gäller att se till att virusskydd, brandväggar med mera finns på plats och fungerar. Det måste också tas regelbundna back-uper. Detta är självfallet viktigt ur många aspekter, it:n behöver ju fungera. Den brittiska dataskyddsmyndigheten (ICO, the Information Commissioner's Office) framhåller it-säkerhet som den viktigaste punkten för att upprätthålla GDPR:s krav vid hemarbete.
Ett annat område som är aktuellt är framtagandet av appar och andra digitala hjälpmedel för smittspårning med mera. Huvudregeln är att endast anonymiserad information kan användas. På EU-nivå pågår arbete med utarbetande av en gemensam approach för användandet av teknologi och data för att övervinna covid-19-krisen. EU-kommissionen har publicerat en rekommendation med riktlinjer, kallad ”toolbox” (verktygslåda).
Avslutningsvis kan konstateras att coronakrisen medför stora förändringar i vårt dagliga liv. Även om lagarna inte har ändrats, ändras tillämpningen för att löpande anpassas till det rådande läget.
Artikeln är en del av vårt tema om Opinion.