Stort ordförråd extra viktigt för barn med cochleaimplantat
I ett forskningsprojekt finansierat av Riksbankens jubileumsfond har Malin Wass, biträdande professor i teknisk psykologi vid Luleå tekniska universitet, tillsammans med forskare från Karolinska institutet, Linköpings universitet och Universitetet i Oslo, under tre års tid följt läs- och språkutvecklingen hos 45 barn med kraftig hörselnedsättning eller dövhet. Barnen hör med hjälp av cochleaimplantat.
– Vi vet sedan tidigare att barn med kraftig hörselnedsättning eller dövhet ofta har svårare att lära sig läsa och sällan får normal läsförmåga. Eftersom läsutvecklingen bygger mycket på talspråket har de inte samma förutsättningar som normalhörande barn. De flesta av de barn vi studerar har varit helt döva innan de fått sina implantat. En stor andel av dem använder mestadels talspråk till vardags men för andra är det svårare och man använder då tecken som stöd eller teckenspråk som komplement, säger Malin Wass.
Forskarna har bland annat undersökt vilka språkliga förmågor som har starkast samband med god läsförståelse hos 11-åringar. I en annan studie har forskarna tittat på barnens ortografiska inlärning, det vill säga deras förmåga att memorera hur ord stavas så att de kan lära sig att känna igen dem direkt när de ser dem.
– Det vi har sett i båda studierna är att ordförrådet spelar allra störst roll. Barnen med CI har sämre ordförråd än normalhörande barn och det har ett starkt samband med deras läsförståelse. Ordförrådet är viktigt även för normalhörande men vi tror att det är ännu viktigare om man har en kraftig hörselnedsättning, säger Malin Wass.
Majoriteten av barnen i studien ligger inom normalspannet för normalhörande barn vad gäller läsförmåga.
–Det är ett förvånande bra resultat om man jämför med studier gjorda i andra länder. Jag tror att det beror på att vi har bra intervention för den här gruppen av barn i Sverige. Vi upptäcker oftast hörselnedsättningarna tidigt och det gör att barnen får sina implantat tidigt. Man behöver inte betala sina implantat själv, vilket man måste göra i många andra länder. Tekniken har också förbättrats avsevärt. Implantaten har blivit så pass bra att barnen kan gå i vanliga skolor, säger Malin Wass.
Hon hoppas att forskningsresultaten ska användas till att vidareutveckla pedagogiskt stöd för barn med CI.
– Det finns mycket att vinna på att utveckla stödet. De familjer och skolor som har svårt att ge stöd har stora utvecklingsmöjligheter. För dem kan bevisen från forskningen hjälpa som motivation till att ta tag i det här. Förhoppningsvis kan vi eller någon annan forskargrupp ta vid och utveckla metoder för att hjälpa barnen. Till exempel skulle man kunna ta fram ett program för att öva extra mycket läsning med barnen. Det skulle kunna användas både inom skolan och av föräldrar, säger Malin Wass.