Vårt dilemma med tidshorisonter

Vad gör vi om våra hjärnor inte kan ta in perspektiven kring miljöförstöringen, undrar Richard Hausmann, vd för Elekta.

Efter att min fru och jag flyttade till Sverige har vi njutit av landets friska luft, mat från ekologiska gårdar och ändlösa, vackra skogar. Dessvärre är det många länder som lider av föroreningar och en ansvarslös användning av mark och resurser.

Varför kan inte mänskligheten ändra sitt beteende och sina handlingar tillräckligt snabbt för att hantera de långsiktiga förändringarna och effekterna av den globala uppvärmningen på ett konsekvent och framåtblickande sätt? Varför är det idag så att de som tvivlar på de övergripande effekterna och väljer att sticka huvudet i sanden kan ha större inflytande än de som föreslår hållbara förändringar?

Det här är verkligen livsavgörande frågor och samtidigt gör vi allt som står i vår makt för att förlänga liv och skapa en högre livskvalitet genom forskning och utveckling med fokus på sjukvård och nya metoder för att behandla cancer och andra degenerativa sjukdomar.

Det här är lika svårt att förklara som frågor om universum eller mikrokosmos. Svaret finns i form av mycket komplicerade teorier och inom den avancerade fysiken. Och allt handlar om problem med skalan – i tid och rum. Min tes är att alltihop handlar om de begränsningar som de flesta av oss har vad gäller fantasi och förmågan att ta till oss hur viktig omfattningen är. Omfattningen av det vi kan hantera, och det vi inte kan hantera.

I miljontals år har evolutionen format våra hjärnor till att tänka inom tidsramar som kan vara dagar, år eller decennier. Men våra hjärnor har inte utformats för att tänka längre bort än en generation, och i synnerhet inte för att ta ansvar för en längre period. Det var helt enkelt inte nödvändigt. Dessvärre har livet förändrats väsentligt medan evolutionen inte har varit tillräckligt snabb för att hantera detta i vår föreställningsvärld och i de beteenden som hänger samman med den.

Det är en mycket grundläggande fråga och det handlar utan tvekan om samma sak i de andra tre dimensionerna, rymd eller avstånd, som Albert Einstein skulle säga. Vår hjärna är utformad för att kunna ta till sig omfattningar som är relevanta för oss: från tjockleken på ett hårstrå till ett par kilometer eller tusentals kilometer. Men kosmiska avstånd och föremål av betydande massa är alltför abstrakta för oss. Det är därför vi behöver skapa mycket komplicerade matematiska modeller för att förklara mikrokosmos i liten skala och astronomiska effekter i stor skala. Einstein kan ha varit en av få människor i världen som i början av förra århundradet kunde föreställa sig vad en krökt rumtid innebär i närheten av stora massor. Normala människor, däribland jag själv - en fysiker som ändå har lärt sig redskapen för att beskriva dessa effekter- kan inte riktigt förstå vad det innebär. Det behöver vi inte heller göra för att överleva i vardagen.

Det är en unik förmåga mänskligheten har att kunna använda dessa effekter, i synnerhet de i liten skala, för att utveckla nya metoder som strålbehandling, vilken bygger på kärnsönderfall, ett fenomen som mäts i pikometer (vilket betyder ett komma följt av elva nollor och sedan siffran 1). Det är egentligen bara kvantfysiken som kan beskriva den. Till och med den geniale danske fysikern Niels Bohr, som uppfann Bohrs atommodell, försökte använda en elektromekanisk modell, men den var inte fullständig. Det var Heisenbergs osäkerhetsprincip som gjorde det möjligt att utveckla modeller av partiklar som kärnor och elektroner, vilket bidrog till att förklara kärnfenomenen. Utveckling av modellen i sin helhet började på 1920- och 1930-talen och utvecklades vidare till det vi känner som kvantfysik och senare ”standardmodellen”. Men till och med Einstein med sin relativitetsteori med krökt rumtid kunde inte acceptera att det inte längre finns äkta partiklar i den skala som han beskrev för elektroner och kärnor. Apropå kvantfysik så sade han mot slutet av sitt liv: ”Gud spelar inte tärning med universum.”

Med våra inbyggda begränsningar av vad vi kan föreställa oss måste vi leta efter lösningar. Vi måste agera med samma förståelse och ansvar som de personer som utvecklade dessa utmärkta teorier om vårt universum, som kunde skapa modeller av framtiden och göra dessa upptäckter välkända och användbara.

Vi är här för att förbättra världen, inte förstöra den. Vi måste stoppa blödningen och agera ansvarsfullt. Även med vår begränsade uppfattning om tidshorisonter har vi fortfarande tillräckligt avancerade hjärnor för att kunna tänka och börja gå i rätt riktning.



Håll dig uppdaterad med MedTech Magazine
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Emil Billbäck blir vd

Anders Lönnberg ska göra världsutställning

I dag på Facebook avslöjade Anders Lönnberg sin nya position.

Arjo inleder samarbete med Sony

Tillsammans ska bolagen hjälpa sjukvårdspersonal att hitta kritisk utrustning.

SISP söker ny vd

Efter sju år som vd på Swedish Incubators & Science Parks lämnar vd sin post den sista februari.

Cellink satsar stort på nytt labb

Nu bygger bolaget för att kunna utveckla nya modeller för läkemedelsutveckling.

Läkemedelsverket varnar för barnspruta

Nyhetsbrev

Hon blir CFO hos Abilia

Arkiv

E-hälsomyndigheten hjälper dig att förstå lagen

Nytt digitalt stöd för hälso- och sjukvården samt socialtjänsten.

Med sikte på Göteborg

Efter flera framgångsrika år med hjälpmedelsmöten i Skåne, 7-klövern och Stockholm är det 2019 dags för Göteborg. – Den typen av möte som vi arrangerar har saknats i västra Sverige, säger Petrus Laestadius, vice vd Swedish Medtech.

Snart ses vi i Skåne

Frisq förstärker ledningen

Alteco föremål för utredning i Italien

Bolaget är ett av 16 företag som är föremål för utredning och eventuellt åtal i Italien.

Fem miljoner till sajt mot psykisk ohälsa

Fyra organisationer gör gemensam sak mot psykisk ohälsa tillsammans med Psykologiguiden.se

Medicpen levererar

Krönika: Går ni miste om affärer?

Offentlig sektor köper årligen in varor och tjänster för 642 miljarder, skriver Louise Strand, direktör på koncerninköp Region Skåne.

Nu lanserar Apoteket Pcure

I kampen mot läkemedelsrester i naturen lanserar nu Apoteket en möjlighet för privatpersoner att minska sina utsläpp.

Vem är tomten i vår julkalender?

Lucka 23 - vem finns här?

Lucka 22 - se vem som finns här

Årets händelser på medtechmagazine.se

Ännu ett år har gått och vi summerar vilka nyheter och artiklar som ni läsare gav mest uppmärksamhet under 2017.

Lucka 21 - Vem finns här?

Bactiguard får ny kinesisk stororder

CE-märkning för Frisq care

3D-modell av hjärtat går upp i molnet

Dassault systèmes har utvecklat en simulerad modell av det mänskliga hjärtat. Med hjälp av molnet kan fler nu använda tjänsten.

Lucka 18 - Öppna och se

Lucka 17 - Titta vem som finns här

Digitalisering mot kronisk smärta

Lucka 15 - vem finns här?

Elekta och Stockholm enas om att enas

Abilia får ny HR-chef

Lucka 9 - se vem som döljer sig här

Färre drabbas av stroke

11 miljarder till Sahlgrenska 2018

Carina Reidler tar över som vd

Ny direktör till Boule

Varnar för oseriösa HIV-tester

Sänd till en kollega

0.128