Vårt dilemma med tidshorisonter

Vad gör vi om våra hjärnor inte kan ta in perspektiven kring miljöförstöringen, undrar Richard Hausmann, vd för Elekta.

Efter att min fru och jag flyttade till Sverige har vi njutit av landets friska luft, mat från ekologiska gårdar och ändlösa, vackra skogar. Dessvärre är det många länder som lider av föroreningar och en ansvarslös användning av mark och resurser.

Varför kan inte mänskligheten ändra sitt beteende och sina handlingar tillräckligt snabbt för att hantera de långsiktiga förändringarna och effekterna av den globala uppvärmningen på ett konsekvent och framåtblickande sätt? Varför är det idag så att de som tvivlar på de övergripande effekterna och väljer att sticka huvudet i sanden kan ha större inflytande än de som föreslår hållbara förändringar?

Det här är verkligen livsavgörande frågor och samtidigt gör vi allt som står i vår makt för att förlänga liv och skapa en högre livskvalitet genom forskning och utveckling med fokus på sjukvård och nya metoder för att behandla cancer och andra degenerativa sjukdomar.

Det här är lika svårt att förklara som frågor om universum eller mikrokosmos. Svaret finns i form av mycket komplicerade teorier och inom den avancerade fysiken. Och allt handlar om problem med skalan – i tid och rum. Min tes är att alltihop handlar om de begränsningar som de flesta av oss har vad gäller fantasi och förmågan att ta till oss hur viktig omfattningen är. Omfattningen av det vi kan hantera, och det vi inte kan hantera.

I miljontals år har evolutionen format våra hjärnor till att tänka inom tidsramar som kan vara dagar, år eller decennier. Men våra hjärnor har inte utformats för att tänka längre bort än en generation, och i synnerhet inte för att ta ansvar för en längre period. Det var helt enkelt inte nödvändigt. Dessvärre har livet förändrats väsentligt medan evolutionen inte har varit tillräckligt snabb för att hantera detta i vår föreställningsvärld och i de beteenden som hänger samman med den.

Det är en mycket grundläggande fråga och det handlar utan tvekan om samma sak i de andra tre dimensionerna, rymd eller avstånd, som Albert Einstein skulle säga. Vår hjärna är utformad för att kunna ta till sig omfattningar som är relevanta för oss: från tjockleken på ett hårstrå till ett par kilometer eller tusentals kilometer. Men kosmiska avstånd och föremål av betydande massa är alltför abstrakta för oss. Det är därför vi behöver skapa mycket komplicerade matematiska modeller för att förklara mikrokosmos i liten skala och astronomiska effekter i stor skala. Einstein kan ha varit en av få människor i världen som i början av förra århundradet kunde föreställa sig vad en krökt rumtid innebär i närheten av stora massor. Normala människor, däribland jag själv - en fysiker som ändå har lärt sig redskapen för att beskriva dessa effekter- kan inte riktigt förstå vad det innebär. Det behöver vi inte heller göra för att överleva i vardagen.

Det är en unik förmåga mänskligheten har att kunna använda dessa effekter, i synnerhet de i liten skala, för att utveckla nya metoder som strålbehandling, vilken bygger på kärnsönderfall, ett fenomen som mäts i pikometer (vilket betyder ett komma följt av elva nollor och sedan siffran 1). Det är egentligen bara kvantfysiken som kan beskriva den. Till och med den geniale danske fysikern Niels Bohr, som uppfann Bohrs atommodell, försökte använda en elektromekanisk modell, men den var inte fullständig. Det var Heisenbergs osäkerhetsprincip som gjorde det möjligt att utveckla modeller av partiklar som kärnor och elektroner, vilket bidrog till att förklara kärnfenomenen. Utveckling av modellen i sin helhet började på 1920- och 1930-talen och utvecklades vidare till det vi känner som kvantfysik och senare ”standardmodellen”. Men till och med Einstein med sin relativitetsteori med krökt rumtid kunde inte acceptera att det inte längre finns äkta partiklar i den skala som han beskrev för elektroner och kärnor. Apropå kvantfysik så sade han mot slutet av sitt liv: ”Gud spelar inte tärning med universum.”

Med våra inbyggda begränsningar av vad vi kan föreställa oss måste vi leta efter lösningar. Vi måste agera med samma förståelse och ansvar som de personer som utvecklade dessa utmärkta teorier om vårt universum, som kunde skapa modeller av framtiden och göra dessa upptäckter välkända och användbara.

Vi är här för att förbättra världen, inte förstöra den. Vi måste stoppa blödningen och agera ansvarsfullt. Även med vår begränsade uppfattning om tidshorisonter har vi fortfarande tillräckligt avancerade hjärnor för att kunna tänka och börja gå i rätt riktning.



Håll dig uppdaterad med MedTech Magazine
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar

Mest läst

Startsidan just nu

AI i vården - så här ska det bli verklighet

Avslöjande siffror i rapport om vården

Den nya rapporten Future Health index som görs årligen av Philips visar att svensk vård fungerar bra, men flera länder är bättre. Bristen på teknik pekas ut som det stora problemet av hela panelen under debatt i Almedalen.

Lyckas anställa trots kandidatbrist

Många företag vill ha folk, men det är inte lätt att hitta kandidater i life science-sektorn i dag. Men det går. Se seminariet från Poolia Life Science i Almedalen.

Makt att förändra vården - så vad ska du göra?

Almedalen: bilderna, åsikterna, människorna

Bland runstenar och fornlämningar diskuterades AI, framtidens IT-system i vården och hur modern medicinteknik kan hjälpa människor på liv och död. En talande miljö menade flera av de namnkunniga deltagarna på Medtech Café i Almedalen.

Almedalen med MedTech Magazine och Life Science Sweden

Var: Gotlands Museum, Strandg 14, Visby. När: Måndagen den 2 juli kl 09.30 - 15.00

Nyhetsbrev

Delaktig patient i diabetesvård

Arkiv

Snart förenas västsveriges start up-fält igen!

Almedalens rockstjärnor inom medtech

- din guide till de viktigaste människorna i Almedalen inom medtechvärlden och de frågor som de driver.

Macchiarini-skandalen: Visselblåsare fälls

– Det är KI:s bestämda uppfattning att en visselblåsare som deltagit i en forskningsstudie och som medverkat som författare till publicerad vetenskaplig artikel, trots en anmälan, inte kan undgå eventuellt ansvar för oredlighet i forskning, kommenterar KI:s rektor.

Ny generaldirektör för Vårdanalys

Bakslag för Dignitana

Svensk sjukvård behöver ny teknik

Sjukvårdens underskott väntas öka med cirka 20 miljarder varje år om inte ny teknik får lösa vissa problem.

200 miljoner till tvärvetenskap

Plus

Vården ska lära av flygledartornet

Likt en radar ska ny teknik mäta vitala funktioner i kroppen och automatiskt larma vid avvikelser. Innan det är fara för liv. Hemmonitorering ska göra patienterna friare. - Målet är att människor ska kunna leva med sin sjukdom, inte tyngas under den, säger Mikael Wintell, på Västra Götalandsregionen.

Plus

Hemmoniterering ger trygghet

Kampen för nära vård förs av leverantörerna

Medhelp är ett av flera företag och vårdoperatörer som vill hjälpa patienter hemma. Men de får inte. – Vi har försökt få intresse för den här tjänsten i över tio år, vi har studier, ändå går det inte att få breddinfört, säger Björn Arkinger, ansvarig för vårdtjänster på Medhelp.

Krönika: AI i vården – naiv utopi eller självklar framtid?

Ny HR-chef på Apoteksgruppen

Cancertoppmöte: Tidig diagnos viktigast

Billig nålkirurgi lika bra som läkemedel

Jönköpings cancerpatienter lever längst

Sämst chans att överleva cancer efter fem år har patienterna i Gävleborg. Bäst har de som bor i Jönköping.

Krönika: Att göra-listan hösten 2018

Kry tar in halv miljard

Stort intresse för Tbc-diagnostikföretag

Nya pengar in i Immunovia

Fyra nya till Coala

Tummen upp för Braincool i USA

Han lämnar Arocell

Episurf får nytt patent i EU

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.138