23948sdkhjf

Vård i hemmet - Sarpsborg visar vägen

| Av Mikael Mildén | Tipsa redaktionen

Alla väntar på att vården ska flytta in i hemmen via den digitala tekniken. I Sarpsborgs kommun i sydöstra Norge är visionen redan verklighet. Där har ett medvetet arbete lett fram till både besparingar och större trygghet, framför allt för kroniskt sjuka.



Sarpsborgs kommun i Østfold i södra Norge är en av de föregångskommuner där ny teknik för hemvård testas ut och används. Och det är ingen slump att Sarpsborg ligger så långt framme med välfärdsteknologi. Från början kommer initiativet från Helsodirektoratet, som konstaterade att Norge måste hitta lösningar för den åldrande befolkningen.

– I det första projektet fick vi direkt många goda kontakter med företag som ville vara med och bygga upp den här tekniken. Då fick vi väldigt bra kunskap om vilken kompetens som fanns och möjligheterna att fortsätta med flera projekt, säger Nils Roger Nybøle .

Han arbetar tillsammans med Kristin Næss på enheten för hälsa på Sarpsborgs kommun, som rådgivare inom välfärdsteknologi och e-hälsa. De har ansvar för hur digitaliseringen implementeras i kommunens arbete.

– Vi började med fokusgruppmöten, som vi kallar det. Där bjöd vi in brukare och deras intresseorganisationer, så att vi kunde ha en direkt dialog om vad de önskade sig. Samma sak gjorde vi med de anställda, säger Nils Roger Nybøle.

I dag använder Sarpsborg en rad olika produkter i hemmet. Förutom vanliga trygghetslarm finns det elektroniska medicindispensrar, som inte bara påminner om att det är dags att ta sin medicin, utan också kan skicka en varning till vårdpersonal om det inte händer. En annan viktig del av Sarpsborgs satsning på teknologi är de mätningar och provtagningar som brukarna själva utför i hemmet. Ett par exempel är blodtryck och blodsockerhalt.

Det är främst kroniskt sjuka personer som kan dra nytta av den nya, smarta hemvården. Det är de som behöver regelbunden, tät tillsyn och det är de som ofta befinner sig i skarven mellan landstingsvård och kommunal omsorg. Det visar sig också att de har mycket att vinna på teknik där de själva blir delaktiga i vården.

– Undersökningar visar att medicinska mätningar blir mer rättvisande när de görs i lugn och ro hemma. Det är också en grupp som vill ha kontroll på sin hälsa och på det här sättet kan man hålla deras sjukdom i schack, säger Kristin Næss.

Det är inte svårt att tänka sig en äldre person, som ska kliva upp tidigt, ta bussen eller vänta på färdtjänst, för att vara på sjukhuset eller vårdcentralen i god tid för att mäta sitt blodtryck och sedan få behandling efter det resultatet. Det är flera stressmoment, som nu går att minimera.

I ett av Sarpsborgs projekt, som ska undersöka just distansmätningar av hälsa, är de första erfarenheterna just att det blir mer tillförlitliga resultat, som gör det lättare att behandla patienterna.

Det första projektet i kommunen inleddes 2011 och sedan dess har de haft ett bra samarbete med företagen som levererar tekniken. Traditionellt sett har företagen ofta utvecklat produkter som de tror att vården kan behöva. Men Sarpsborgs kommun har blivit mer av en krävande kund.

– Vi jobbar ju med det här och vi har kompetensen att se sambanden i den dagliga driften. Så samarbete med leverantörerna är jätteviktigt och det har varit väldigt givande, säger Kristin Næss.

Inte minst är det en fråga om att om att integrera olika delar, som måste kommunicera sömlöst med varandra i systemet. Några exempel på samarbetsföretag är Dignio, som arbetar med distansvård genom mobila appar och rådgivning via telefon, och Telenor objects som arbetar med välfärdsteknologi som sensorer, GPS och trygghetslarm.

– Vi har ett väldigt tätt samarbete med Tieto, som utvecklade våra digitala patientjournaler och som nu gör E-sense, som styr vad som ska gå in i journalerna och som kan användas för samtalsstöd via telefon, säger Nils Roger Nybøle.

I hjärtat av hela systemet ligger just brukarnas journaler. Där går mätdata in automatiskt och det finns goda skäl till att bygga tekniken kring just dem.

– Vi tänker att om brukaren eller patienten gör sin egen mätning, men vet att ingen ser det, så minskar motivationen. Men det är också en stor fördel att vi verkligen utnyttjar de data vi får. Det sparar mycket arbetstid att inte behöva åka ut till alla i hemvården. Kvaliteten på brukarnas data ökar också när resultaten skickas direkt till journalen och inte behöver kommas ihåg eller skrivas ned, fortsätter Nils Roger Nybøle.

Resultaten av försöken med ny teknik dokumenteras alltså i vetenskapliga studier. Och resultaten är övertygande.

– Brukarna menar att de har fått ökad trygghet, är mer självständiga och kan ta kontroll över sin egen sjukdom, Kristin Næss.

– Flera menar också att de blivit mer aktiva. Det är bland annat en effekt av de mobila trygghetslarm som vissa av våra brukare använder. Det ger en större trygghet och en större frihet, fyller Nils Roger Nybøle i.

Drivkraften för att börja använda den nya teknologin är med andra ord stor när man ser till trygghet och välmående för kommunens brukare. Om det inte är nog finns det också pengar att hämta. En prognos är att en norsk genomsnittskommun med 11 000 invånare kan spara driftskostnader på 25 miljoner norska kronor om året 2030. År 2040 är summan uppe i 55 miljoner.

– Det vi kan se är att man reducerar antalet inläggningar och hur länge man ligger inne på sjukhus, man reducerar antalet hembesök och tiden man måste vara hemma hos brukare och patienter, Säger Kristin Næss.

Att patienter inte behöver läggas in lika ofta beror på att sjukdomen blir mer stabil när de får en mer effektiv övervakning av sjukdomen.

För de anställda kan det också bli vinster i arbetsmiljön. Ett exempel är de elektroniska dörrlås, som Sarpsborg kommer att börja testa snart. Hanteringen av nycklar är ett av de stressmoment som då kan försvinna.

– Om man får ett nytt uppdrag när man är ute, så behöver man inte först åka in till kontoret för att hämta nycklar och kvittera dem, utan de kommer få uppdraget tilldelat sig, och så känner ett program i arbetstelefonen av att de ska kunna låsa upp dörren, berättar Nils Roger Nybøle.

Detta kan alltså ske genom LMP, en app som Tieto utvecklat, där journaler och uppdrag hanteras digitalt och mobilt. Målet är nu att fortsätta utveckla de mobila verktygen så att personal kan göra mätningar som går direkt in i journalerna.

Sarpsborgs kommun fortsätter sin satsning. De nya, digitala trygghetslarmen går att bygga ut med exempelvis rörelsesensorer eller fallalarm, där det går att se om någon ligger orörlig på golvet, eller epilepsisensorer som noterar en persons rörelsemönster när de sover. GPS-spårning är ännu en teknik där systemet till exempel kan larma om en brukare lämnar en invand eller förutbestämd rutt.

I framtiden lär det också blir flera kommuner som följer efter Sarpsborgs teknikutveckling.

– I de projekt vi fått pengar till ingår det också att vi har ansvar för att sprida våra resultat och ta emot intresserade tjänstemän på studiebesök, så att kunskapen inte ska stanna hos oss. Och vi samarbetar redan med flera andra kommuner i Østfold, säger Kristin Næss.

Håll dig uppdaterad med MedTech Magazine
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (0)

Mest läst

Startsidan just nu

Krönika: Alla borde välja en motsträvig konsult

En konsult med integritet kan hjälpa dig att göra rätt, skriver Mats Ohlson i sin krönika.

De driver konstgjorda muskler med socker

Artificiella muskler av polymermaterial kan nu drivas med energi från glukos och syre på liknande sätt som biologiska muskler. Detta kan vara ett steg mot implanterbara konstgjorda muskler i framtiden.

Raysearch siktar högt

Raysearch har tagit kommandot på marknaden för dosplanering vid strålbehandling av cancer med sitt system Raystation. Nu har man lanserat Raycare, som tar ett bredare grepp om vårdflödet inom onkologin. Vi träffade bolagets grundare och vd Johan Löf för att ställa frågan vart man är på väg.

Omröstning om global standard för sexleksaker

Det är nu dags för världen att ta ställning till om det behövs en global standard för sexleksaker. SIS har lämnat världens första standardförslag för design- och säkerhetskrav av sexleksaker till omröstning bland alla medlemsländer.

Örebro värvar chef från Västerbotten

Därför ska du finnas på Instagram

Antalet sociala medier ökar, nya tillkommer och några försvinner. Just nu finns en plattform som växer mer än andra.

Nyhetsbrev

Krönika: Kan funktionsupphandlingarna öka?

Kan vi få vi bättre lösningar genom att beskriva vad, vilken funktion, effekt eller resultat som vi vill uppnå med upphandlingen istället för att detaljerat beskriva hur det ska uppnås?

Arkiv

Positiv studie för Bactiguard

Grönt ljus i USA för Dignitana

Toppuppdrag för Anders Blanck

Första mötet mellan regeringen och patientföreträdarna

Permobil kliver in stort i Kina

SKL:s sänkning stängde digital psykolog

Studie: digitala hjälpmedel minskade kostnaderna och ökade jämlikheten

I en klinisk studie av ett digitalt hjälpmedel som används för egenvård vid behandling av hjärtsvikt, minskade patienternas sjukhusvistelse med nästan 30 procent.

Hög tid kvalitetssäkra hälsoappar över hela Europa

Läser av ditt blod och din svett

Ny kraft för optiska pincetter upptäckt

När biologiska celler studeras med optisk pincett är ett stort problem den skada som verktyget orsakar cellen. Nu har en forskare vid Göteborgs universitet upptäckt en ny typ av kraft som rejält minskar den optiska pincettens ljusanvändning.

Wallenius ska leda vården in i framtiden

Wallenius leder “en av de största moderniseringsprojekten inom svensk hälso- och sjukvård”, som Cerner själva konstaterar, med en plattform som idag hanterar över 100 miljoner patienter.

Tar fram AI-stöd för ambulanspatienter

Ett AI-beslutsstöd för akutvårdspersonalen som baseras på inmatade patientdata. Det är målet med ett projekt vid Högskolan i Borås.

Krönika: Vårdens förändring är leverantörernas ansvar

Att förändra, utveckla och komma på botemedel - det är leverantörernas ansvar gentemot patienterna.

Handledd träning på distans hjälper hjärtpatienter

Krönika: Nya etiska frågeställningar med AI

En artificiellt intelligent MR-undersökning kan ge information om sjukdomar vi inte efterfrågat. Var ska den etiska gränsen dras, frågar Tomas Kramar, vd för Siemens Healthineers.

Bactiguard går in i Kanada

Senzimes styrelseledamot Ulf Lindskog har avlidit

Han blir teknikchef på Camanio

Miljonorder för Senzime i Korea

Nytt partnerskap för Bactiguard

Hon blir chef för Skånes sjukvård

Se alla Företagens egna nyheter

Härdat glas - en stark lösning från Mirit Glas

Böjt och rundat glas från Mirit Glas

Synglas i hög kvalitet för inspektion av industriella processer

R 5 0760 A PLUS den intelligenta vakuumpumpen med integrerad frekvensomvandlare

Kemiskt härdat glas - Den tunna, starka produkten

Glasrör och glasstavar från Mirit Glas

Interpay visar världens modernaste allt-i-ett terminaler på Retail Experience Live 2019, Kistamässan

Synglas i hög kvalitet - Mirit Glas

Förberedd för industri 4.0: Ny lamellvakuumpump med tryckreglering

Tekniskt glas er kännetecknad ved speciella egenskaper

2-poliga modulen kombinerar dataöverföring och koax

Klovakuumpumpen Mink MV 0312 B från Busch Vakuumteknik – effektiv och tillförlitlig

R 5 0760 A PLUS den intelligenta vakuumpumpen med integrerad frekvensomvandlare

Mirit Glas framställer kemiskt härdat glas till industrier

Mirit Glas leverar glasrör och glasstavar

Synglas till process industrin från Mirit Glas

Robust optisk överföring i populär kontakdonsfamilj

Speciella egenskaper får du med Tekniskt glas

Mirit Glas erbjudar kemiskt härdat glas som gorillaglas

Nu lanserar vi vår bärbara betal/kassaterminal PAX E600 med intergrerad 8 tum androidskärm.

Träningsdockor för sjuksköterskeutbildningar

Glasrör och glasstavar från Mirit Glas

Mirit Glas erbjudar kemiskt härdat glas

Cirkulära kontaktdon uppfyller senaste medicinska IEC 60601-1-krav

Synglas används för att inspektera eller övervaka en process med t.ex. väts...

Sänd till en kollega

0.134