Vård i hemmet - Sarpsborg visar vägen

| Av Mikael Mildén | Tipsa redaktionen

Alla väntar på att vården ska flytta in i hemmen via den digitala tekniken. I Sarpsborgs kommun i sydöstra Norge är visionen redan verklighet. Där har ett medvetet arbete lett fram till både besparingar och större trygghet, framför allt för kroniskt sjuka.



Sarpsborgs kommun i Østfold i södra Norge är en av de föregångskommuner där ny teknik för hemvård testas ut och används. Och det är ingen slump att Sarpsborg ligger så långt framme med välfärdsteknologi. Från början kommer initiativet från Helsodirektoratet, som konstaterade att Norge måste hitta lösningar för den åldrande befolkningen.

– I det första projektet fick vi direkt många goda kontakter med företag som ville vara med och bygga upp den här tekniken. Då fick vi väldigt bra kunskap om vilken kompetens som fanns och möjligheterna att fortsätta med flera projekt, säger Nils Roger Nybøle.

Han arbetar tillsammans med Kristin Næss på enheten för hälsa på Sarpsborgs kommun, som rådgivare inom välfärdsteknologi och e-hälsa. De har ansvar för hur digitaliseringen implementeras i kommunens arbete.

– Vi började med fokusgruppmöten, som vi kallar det. Där bjöd vi in brukare och deras intresseorganisationer, så att vi kunde ha en direkt dialog om vad de önskade sig. Samma sak gjorde vi med de anställda, säger Nils Roger Nybøle.

I dag använder Sarpsborg en rad olika produkter i hemmet. Förutom vanliga trygghetslarm finns det elektroniska medicindispensrar, som inte bara påminner om att det är dags att ta sin medicin, utan också kan skicka en varning till vårdpersonal om det inte händer. En annan viktig del av Sarpsborgs satsning på teknologi är de mätningar och provtagningar som brukarna själva utför i hemmet. Ett par exempel är blodtryck och blodsockerhalt.

Det är främst kroniskt sjuka personer som kan dra nytta av den nya, smarta hemvården. Det är de som behöver regelbunden, tät tillsyn och det är de som ofta befinner sig i skarven mellan landstingsvård och kommunal omsorg. Det visar sig också att de har mycket att vinna på teknik där de själva blir delaktiga i vården.

– Undersökningar visar att medicinska mätningar blir mer rättvisande när de görs i lugn och ro hemma. Det är också en grupp som vill ha kontroll på sin hälsa och på det här sättet kan man hålla deras sjukdom i schack, säger Kristin Næss.

Det är inte svårt att tänka sig en äldre person, som ska kliva upp tidigt, ta bussen eller vänta på färdtjänst, för att vara på sjukhuset eller vårdcentralen i god tid för att mäta sitt blodtryck och sedan få behandling efter det resultatet. Det är flera stressmoment, som nu går att minimera.

I ett av Sarpsborgs projekt, som ska undersöka just distansmätningar av hälsa, är de första erfarenheterna just att det blir mer tillförlitliga resultat, som gör det lättare att behandla patienterna.

Det första projektet i kommunen inleddes 2011 och sedan dess har de haft ett bra samarbete med företagen som levererar tekniken. Traditionellt sett har företagen ofta utvecklat produkter som de tror att vården kan behöva. Men Sarpsborgs kommun har blivit mer av en krävande kund.

– Vi jobbar ju med det här och vi har kompetensen att se sambanden i den dagliga driften. Så samarbete med leverantörerna är jätteviktigt och det har varit väldigt givande, säger Kristin Næss.

Inte minst är det en fråga om att om att integrera olika delar, som måste kommunicera sömlöst med varandra i systemet. Några exempel på samarbetsföretag är Dignio, som arbetar med distansvård genom mobila appar och rådgivning via telefon, och Telenor objects som arbetar med välfärdsteknologi som sensorer, GPS och trygghetslarm.

– Vi har ett väldigt tätt samarbete med Tieto, som utvecklade våra digitala patientjournaler och som nu gör E-sense, som styr vad som ska gå in i journalerna och som kan användas för samtalsstöd via telefon, säger Nils Roger Nybøle.

I hjärtat av hela systemet ligger just brukarnas journaler. Där går mätdata in automatiskt och det finns goda skäl till att bygga tekniken kring just dem.

– Vi tänker att om brukaren eller patienten gör sin egen mätning, men vet att ingen ser det, så minskar motivationen. Men det är också en stor fördel att vi verkligen utnyttjar de data vi får. Det sparar mycket arbetstid att inte behöva åka ut till alla i hemvården. Kvaliteten på brukarnas data ökar också när resultaten skickas direkt till journalen och inte behöver kommas ihåg eller skrivas ned, fortsätter Nils Roger Nybøle.

Resultaten av försöken med ny teknik dokumenteras alltså i vetenskapliga studier. Och resultaten är övertygande.

– Brukarna menar att de har fått ökad trygghet, är mer självständiga och kan ta kontroll över sin egen sjukdom, Kristin Næss.

– Flera menar också att de blivit mer aktiva. Det är bland annat en effekt av de mobila trygghetslarm som vissa av våra brukare använder. Det ger en större trygghet och en större frihet, fyller Nils Roger Nybøle i.

Drivkraften för att börja använda den nya teknologin är med andra ord stor när man ser till trygghet och välmående för kommunens brukare. Om det inte är nog finns det också pengar att hämta. En prognos är att en norsk genomsnittskommun med 11 000 invånare kan spara driftskostnader på 25 miljoner norska kronor om året 2030. År 2040 är summan uppe i 55 miljoner.

– Det vi kan se är att man reducerar antalet inläggningar och hur länge man ligger inne på sjukhus, man reducerar antalet hembesök och tiden man måste vara hemma hos brukare och patienter, Säger Kristin Næss.

Att patienter inte behöver läggas in lika ofta beror på att sjukdomen blir mer stabil när de får en mer effektiv övervakning av sjukdomen.

För de anställda kan det också bli vinster i arbetsmiljön. Ett exempel är de elektroniska dörrlås, som Sarpsborg kommer att börja testa snart. Hanteringen av nycklar är ett av de stressmoment som då kan försvinna.

– Om man får ett nytt uppdrag när man är ute, så behöver man inte först åka in till kontoret för att hämta nycklar och kvittera dem, utan de kommer få uppdraget tilldelat sig, och så känner ett program i arbetstelefonen av att de ska kunna låsa upp dörren, berättar Nils Roger Nybøle.

Detta kan alltså ske genom LMP, en app som Tieto utvecklat, där journaler och uppdrag hanteras digitalt och mobilt. Målet är nu att fortsätta utveckla de mobila verktygen så att personal kan göra mätningar som går direkt in i journalerna.

Sarpsborgs kommun fortsätter sin satsning. De nya, digitala trygghetslarmen går att bygga ut med exempelvis rörelsesensorer eller fallalarm, där det går att se om någon ligger orörlig på golvet, eller epilepsisensorer som noterar en persons rörelsemönster när de sover. GPS-spårning är ännu en teknik där systemet till exempel kan larma om en brukare lämnar en invand eller förutbestämd rutt.

I framtiden lär det också blir flera kommuner som följer efter Sarpsborgs teknikutveckling.

– I de projekt vi fått pengar till ingår det också att vi har ansvar för att sprida våra resultat och ta emot intresserade tjänstemän på studiebesök, så att kunskapen inte ska stanna hos oss. Och vi samarbetar redan med flera andra kommuner i Østfold, säger Kristin Næss.



Håll dig uppdaterad med MedTech Magazine
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Stor utlysning inom hälsa

Dignitana byter vd

Tieto köper deras startup-bolag

Mercks framtidslabb till Sverige

Vinnova stöttar flera AI-projekt

Upphandling av ambulansflyg överklagad

Nyhetsbrev

Getinge fyller 1000

Nu har Getinge installerat sin tusende hybridoperationssal

Arkiv

”Sorgligt att inte Stockholm fick myndigheten”

Ny FoU-direktör i Västerbotten

Patienter och brukare bjuds in till myndigheter

Nio myndigheter går nu samman för att ta vara på patienters och brukares erfarenheter. Meningen är att de ska påverka prioriteringar av morgondagens forskning och kunskapsstöd till vård och omsorg.

Ny metod låter fler slippa operation

Forskare i Lund utvecklar ickeinvasiv metod för att diagnostisera inflammationer och hudtumörer.

SLL hotar att bryta avtal med Elekta

Stockholms läns landsting är inte nöjda med Elektas leveranser av strålkanoner.

Fortsatt högtryck i svensk export

Trycksårspatienter ska identifieras

En halvtimme på en brist kan räcka för att en patient ska utveckla trycksår. Nu ska ett nytt projekt identifiera och hitta de som riskerar att få trycksår.

Miljardinvestering på IT i Stockholm

MedTech Magazine på Kvalitetsmässan

Sjukvård hemma är ämnet för MedTech Magazines seminarie under Kvalitetsmässan i Göteborg. Det blir ett spännande block med vård, leverantörer och digitaliseringsansvariga.

Flyttar från Sverige

Alla anställda utom vd blir övertaliga när skalpkylningsbolaget flyttar till USA

Sectra öppnar servicekontor i Saudiarabien

Frisq vänder sig till djurägare

Med sin nya tjänst Frisqvet vill Frisq hjälpa till med kommunikationen mellan veterinärer och djurägare.

Redo att kommersialisera tinnitusplåster

De fick pris för bästa patientinformation

Skarp kritik mot KI i ny Macchiarinigranskning

Universitetskanslerämbetet har granskat Karolinska institutets agerande kring Paolo Macchiarini.

Scibase når nytt segment i Italien

Kry rekryterar Spotifyveteran

Kry vill ta sin digitala plattform till nya nivåer.

Annelie Hagström till Quickcool

Kibi värvar profil

Tufft för Dignitana

Kognitiva hjälpmedel guidar

Pexa förstärker

Nyckelperson till GU ventures

Vi ser hur du rör dig

Se hela patienten

Mobil alkomätare ökar nykterhet

TV: Läkare på rätt språk ökar jämlikhet

Henrik Nyberg blir koncernchef

Hon skapar riktlinjer

Sänd till en kollega

0.101