23948sdkhjf

Vård i hemmet - Sarpsborg visar vägen

| Av Mikael Mildén | Tipsa redaktionen

Alla väntar på att vården ska flytta in i hemmen via den digitala tekniken. I Sarpsborgs kommun i sydöstra Norge är visionen redan verklighet. Där har ett medvetet arbete lett fram till både besparingar och större trygghet, framför allt för kroniskt sjuka.



Sarpsborgs kommun i Østfold i södra Norge är en av de föregångskommuner där ny teknik för hemvård testas ut och används. Och det är ingen slump att Sarpsborg ligger så långt framme med välfärdsteknologi. Från början kommer initiativet från Helsodirektoratet, som konstaterade att Norge måste hitta lösningar för den åldrande befolkningen.

– I det första projektet fick vi direkt många goda kontakter med företag som ville vara med och bygga upp den här tekniken. Då fick vi väldigt bra kunskap om vilken kompetens som fanns och möjligheterna att fortsätta med flera projekt, säger Nils Roger Nybøle .

Han arbetar tillsammans med Kristin Næss på enheten för hälsa på Sarpsborgs kommun, som rådgivare inom välfärdsteknologi och e-hälsa. De har ansvar för hur digitaliseringen implementeras i kommunens arbete.

– Vi började med fokusgruppmöten, som vi kallar det. Där bjöd vi in brukare och deras intresseorganisationer, så att vi kunde ha en direkt dialog om vad de önskade sig. Samma sak gjorde vi med de anställda, säger Nils Roger Nybøle.

I dag använder Sarpsborg en rad olika produkter i hemmet. Förutom vanliga trygghetslarm finns det elektroniska medicindispensrar, som inte bara påminner om att det är dags att ta sin medicin, utan också kan skicka en varning till vårdpersonal om det inte händer. En annan viktig del av Sarpsborgs satsning på teknologi är de mätningar och provtagningar som brukarna själva utför i hemmet. Ett par exempel är blodtryck och blodsockerhalt.

Det är främst kroniskt sjuka personer som kan dra nytta av den nya, smarta hemvården. Det är de som behöver regelbunden, tät tillsyn och det är de som ofta befinner sig i skarven mellan landstingsvård och kommunal omsorg. Det visar sig också att de har mycket att vinna på teknik där de själva blir delaktiga i vården.

– Undersökningar visar att medicinska mätningar blir mer rättvisande när de görs i lugn och ro hemma. Det är också en grupp som vill ha kontroll på sin hälsa och på det här sättet kan man hålla deras sjukdom i schack, säger Kristin Næss.

Det är inte svårt att tänka sig en äldre person, som ska kliva upp tidigt, ta bussen eller vänta på färdtjänst, för att vara på sjukhuset eller vårdcentralen i god tid för att mäta sitt blodtryck och sedan få behandling efter det resultatet. Det är flera stressmoment, som nu går att minimera.

I ett av Sarpsborgs projekt, som ska undersöka just distansmätningar av hälsa, är de första erfarenheterna just att det blir mer tillförlitliga resultat, som gör det lättare att behandla patienterna.

Det första projektet i kommunen inleddes 2011 och sedan dess har de haft ett bra samarbete med företagen som levererar tekniken. Traditionellt sett har företagen ofta utvecklat produkter som de tror att vården kan behöva. Men Sarpsborgs kommun har blivit mer av en krävande kund.

– Vi jobbar ju med det här och vi har kompetensen att se sambanden i den dagliga driften. Så samarbete med leverantörerna är jätteviktigt och det har varit väldigt givande, säger Kristin Næss.

Inte minst är det en fråga om att om att integrera olika delar, som måste kommunicera sömlöst med varandra i systemet. Några exempel på samarbetsföretag är Dignio, som arbetar med distansvård genom mobila appar och rådgivning via telefon, och Telenor objects som arbetar med välfärdsteknologi som sensorer, GPS och trygghetslarm.

– Vi har ett väldigt tätt samarbete med Tieto, som utvecklade våra digitala patientjournaler och som nu gör E-sense, som styr vad som ska gå in i journalerna och som kan användas för samtalsstöd via telefon, säger Nils Roger Nybøle.

I hjärtat av hela systemet ligger just brukarnas journaler. Där går mätdata in automatiskt och det finns goda skäl till att bygga tekniken kring just dem.

– Vi tänker att om brukaren eller patienten gör sin egen mätning, men vet att ingen ser det, så minskar motivationen. Men det är också en stor fördel att vi verkligen utnyttjar de data vi får. Det sparar mycket arbetstid att inte behöva åka ut till alla i hemvården. Kvaliteten på brukarnas data ökar också när resultaten skickas direkt till journalen och inte behöver kommas ihåg eller skrivas ned, fortsätter Nils Roger Nybøle.

Resultaten av försöken med ny teknik dokumenteras alltså i vetenskapliga studier. Och resultaten är övertygande.

– Brukarna menar att de har fått ökad trygghet, är mer självständiga och kan ta kontroll över sin egen sjukdom, Kristin Næss.

– Flera menar också att de blivit mer aktiva. Det är bland annat en effekt av de mobila trygghetslarm som vissa av våra brukare använder. Det ger en större trygghet och en större frihet, fyller Nils Roger Nybøle i.

Drivkraften för att börja använda den nya teknologin är med andra ord stor när man ser till trygghet och välmående för kommunens brukare. Om det inte är nog finns det också pengar att hämta. En prognos är att en norsk genomsnittskommun med 11 000 invånare kan spara driftskostnader på 25 miljoner norska kronor om året 2030. År 2040 är summan uppe i 55 miljoner.

– Det vi kan se är att man reducerar antalet inläggningar och hur länge man ligger inne på sjukhus, man reducerar antalet hembesök och tiden man måste vara hemma hos brukare och patienter, Säger Kristin Næss.

Att patienter inte behöver läggas in lika ofta beror på att sjukdomen blir mer stabil när de får en mer effektiv övervakning av sjukdomen.

För de anställda kan det också bli vinster i arbetsmiljön. Ett exempel är de elektroniska dörrlås, som Sarpsborg kommer att börja testa snart. Hanteringen av nycklar är ett av de stressmoment som då kan försvinna.

– Om man får ett nytt uppdrag när man är ute, så behöver man inte först åka in till kontoret för att hämta nycklar och kvittera dem, utan de kommer få uppdraget tilldelat sig, och så känner ett program i arbetstelefonen av att de ska kunna låsa upp dörren, berättar Nils Roger Nybøle.

Detta kan alltså ske genom LMP, en app som Tieto utvecklat, där journaler och uppdrag hanteras digitalt och mobilt. Målet är nu att fortsätta utveckla de mobila verktygen så att personal kan göra mätningar som går direkt in i journalerna.

Sarpsborgs kommun fortsätter sin satsning. De nya, digitala trygghetslarmen går att bygga ut med exempelvis rörelsesensorer eller fallalarm, där det går att se om någon ligger orörlig på golvet, eller epilepsisensorer som noterar en persons rörelsemönster när de sover. GPS-spårning är ännu en teknik där systemet till exempel kan larma om en brukare lämnar en invand eller förutbestämd rutt.

I framtiden lär det också blir flera kommuner som följer efter Sarpsborgs teknikutveckling.

– I de projekt vi fått pengar till ingår det också att vi har ansvar för att sprida våra resultat och ta emot intresserade tjänstemän på studiebesök, så att kunskapen inte ska stanna hos oss. Och vi samarbetar redan med flera andra kommuner i Østfold, säger Kristin Næss.

Håll dig uppdaterad med MedTech Magazine
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (0)
Startsidan just nu

Han blir vd för Stockholm Business Region

Staffan Ingvarsson, tidigare vd på Stokab, tillträder den 1 april som vd för Stockholm Business Region.

Abilia köper Comai

Får nyckelposition i SKL

Han är ny vd för GE:s medicintekniska verksamhet

Mikael Sälg tar över som vd på GE Healthcare Sverige.

Vibrosense tar in pengar

Plasttillverkare köper medicinteknikföretag

Nyhetsbrev

Nischad nätläkare fokuserar på ADHD

Arkiv

Sjukhusbygget i Helsingborg försenas

Här är juryn för Stockholms innovationsstipendium 2019

Motivationsbrist behandlas i klinisk studie

“Både jobb och hem är arbete för kvinnor”

Sjukvården behövs i kampen mot psykisk ohälsa, men inga konkreta förslag på hur människor ska få bättre hjälp, när socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) talade hos Forum för Health policy.

Ny vd till Pharm assist

Krönika: Dags att etablera patientrelation

Framgångsrikt med renoverade lungor

VR ger bättre balans

Mäktigast i medtechvärlden 2019

Innovativ medicinteknik gör ingen nytta om den inte används i vården. Politik och organisationer kan göra vettig medicinteknik tillgänglig för alla patienter som behöver - eller inte. Vård bedrivs av patienter själva och av personal, men det är delvis andra som styr folkhälsoarbetet, prevention och den vård som faktiskt når människor. Här är de 100 som har mest makt och ansvar i medtech-världen 2019.

Apoteket permanentar nätläkarförsök

1:a på maktlistan 2019: Åsa Steinsaphir

Inom psykiatrin har patientinflytande används länge. Nu vill alla höra hur Åsa Steinsaphir jobbar med verklig delaktighet från vårdens slutkonsumenter. Årets etta på maktlistan driver professionell patientmedverkan och delar med sig till vårdsverige.

Maktlistan 2019: plats 21-60

Medtechvärldens mäktigaste 2019 har utsetts av MedTech Magazine. Här presenteras plats 21 - 60.

Maktlistan 2019: plats 61-100

Medtechvärldens mäktigaste 2019 har utsetts av MedTech Magazine. Här presenteras plats 61 - 100.

Så här gör vi maktlistan 2019

MedTech Magazine utser varje år de 100 personer som mest påverkar vård, patienters verklighet och tillgången på medicinteknik.

”Det här är revolutionerande”

Diabetesförening skänker storbelopp till diabetesprojekt inom AI.

Han ska stötta nationella läkemedelslistan

Tidigare landstingsdirektören Anders Sylvan blir senior rådgivare för nationella läkemedelslistan.

Effektivare dialys i Lund

Lundaforskare optimerar dialysbehandling i hemmet.

Hon ska styra Atos

Kassan snart slut hos robotikbolaget

Fertilitetsbolaget får ny ordförande

Addlife övertecknades

Spago till klinik

Ny topp hos Medhouse

Region Stockholm vill ha hjälp med AI

Se alla Företagens egna nyheter

Synglas till process industrin från Mirit Glas

Robust optisk överföring i populär kontakdonsfamilj

Speciella egenskaper får du med Tekniskt glas

Mirit Glas erbjudar kemiskt härdat glas som gorillaglas

Nu lanserar vi vår bärbara betal/kassaterminal PAX E600 med intergrerad 8 tum androidskärm.

Träningsdockor för sjuksköterskeutbildningar

Glasrör och glasstavar från Mirit Glas

Mirit Glas erbjudar kemiskt härdat glas

Cirkulära kontaktdon uppfyller senaste medicinska IEC 60601-1-krav

Synglas används för att inspektera eller övervaka en process med t.ex. vätska i en behållare

Tekniskt glas är glas med speciella egenskaper

Äntligen lanseras den första betalterminalen med integrerad Androidenhet av Interpay.

Mirit Glas erbjudar glasrör och glasstavar

Nytt sortiment av anatomiska modeller från 3B Scientific

Mirit Glas erbjudar kemiskt härdat glas

Synglas till process industrin

Tekniskt glas er mer än bara syns skull

Breddar utbudet av kontorsmöbler ytterligare i samarbete med VANK

Mirit Glas erbjudar rundat glas

Synglas från Mirit Glas till process industrin

LG2020 - En elektrisk trappklättrare från Italien

Mirit Glas har ett av det största och mest välsorterade utbud av glasrör oc...

SWEMED - Stödföretag till UNHCR

Mirit Glas leverar säkerhetsglas – glas for beskyttelse

Professionella massagebänkar hos Swemed

Sänd till en kollega

0.399