23948sdkhjf

Allt om den digitala sjukvården

| Av Redaktionen MedTech Magazine | Tipsa redaktionen

Det har länge varit en öken. Men nu händer det. En ny sjukvårdssektor växer fram med aktörer som verkar globalt och erbjuder nya typer av personligt anpassad sjukvård och förebyggande friskvård med hjälp av digitala tjänster. Här redogör IT-strategen Henrik Ahlén för de stora projekt och trender han ser inom ehälsa globalt.

Dagens sjukvårdssystem står inför stora utmaningar över hela världen. Ökande kostnader, vårdköer och resursbrist. Nya, effektivare behandlingsmetoder utvecklas ständigt, men spridningen går mycket långsamt. Det tar många år innan framforskade metoder har införts överallt, vilket leder till stora variationer i vårdkvalitet. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys rapporterar att ”långt ifrån all vård baseras på bästa tillgängliga kunskap”. Dessa

utmaningar är mycket allvarliga och går inte att lösa genom att fortsätta i samma spår.

Dessutom finns det nu även nya drivkrafter som driver på förändringskraven. En ny generation kommer nu in i pensionsåldern och börjar därmed behöva mera sjukvård. Trenden i Sverige enligt World Values Survey är att vi blir allt mera inriktade på personlig frihet och oberoende och vi är vana vid att ställa krav på sina rättigheter i samhället. De äldre i Sverige idag har även betydligt mer IT-vana än den tidigare generationen, 86 procent av åldersgruppen 66-75 år använder digitala tjänster. En stor och växande andel av befolkningen upplever att sjukvården släpar efter i digitaliseringen av sin service när de möts av låg tillgänglighet och bristande och opersonlig service som exempelvis.

Läs också: De digitala tjänsterna att hålla koll på

Detaljer i sjukvården som upplevs som “uråldriga”:

Fönsterkuvert med möteskallelser.
Telefonköer och begränsade öppettider.
Det går ej att kommunicera med sin läkare digitalt.
Man måste ofta lämna samma uppgifter flera gånger.
Pappersblanketter som måste fyllas i för hand.
Pappersbroschyrer med allmän information som ej är anpassad för mig.
Svårt få tillgång till sina egna medicinska data.

Så varför ska vi finna oss i att sjukvården inte hänger med i digitaliseringen och anpassar sin service till medborgarna på liknande sätt som alla andra branscher har gjort?

Jämför med hur långt personaliseringen av tjänster har gått de senaste tio åren inom andra sektorer. Hur ofta besöker du ett bankkontor? Vi har vant oss vid att sköta de flesta banktjänster själva på nätet, som betalningar, överföringar, kolla våra saldon, ta lån etc. Och vi tycker det är mycket bättre än förr när vi var tvungna att stå i kö på banken mellan klockan 9 och 3 med våra handskrivna blanketter. Denna utveckling har gått fort överallt utom inom sjukvården. För bara 10 år sedan hade charterresebolagen mängder av butiker, skickade ut kataloger och sålde även sina resor per telefon, idag är allt detta i stort sett borta, vi hanterar allt kring våra resor på nätet. Hur konsumerar du andra tjänster såsom försäkringar, musik, filmer? Vi förväntar oss tjänster som är personligt anpassade efter oss som individer, som exempelvis Netflix personliga rekommendationer om filmer och TV-program i min smak, baserade på avancerade algoritmer och mina egna tittarvanor.

Det ökande digitala gapet mellan vården långsamma digitalisering och medborgarnas ökande förväntningar på digital service skapar marknadsmöjligheter som nu börjar exploateras av nya aktörer utanför de offentliga sjukvårdssystemen.
Spetspatienter visar vägen
Vi ser nu en ny digitaliserad hälsosektor växa fram där stora och små internationella aktörer säljer digitala hälsotjänster direkt till medborgarna. De flesta är ännu nischade smarta eHälso-appar och medicinska produkter för egenmätningar, men det kommer även allt flera stora satsningar på mer avancerade beslutsstöd och digitala plattformar för samverkan mellan patienterna själva och deras vårdgivare.

En starkt pådrivande faktor för denna utveckling är den snabbt växande skaran av medborgare som är vana vid att söka fram relevant information på nätet och använda olika typer av digitala tjänster, när dessa möter vården kan de snabbt bli “spetspatienter”.

Uttrycket spetspatient är myntat av Sara Riggare , parkinsonpatient och doktorand vid Centrum för Hälsoinformatik på Karolinska Institutet. En spetspatient är en patient eller anhörig som upplever en livsomvälvande sjukdom och vet, kan och vill göra mer än vad vården förväntar sig. Spetspatienter vill ha verktyg för att hjälpa sig själva, andra patienter, vården och forskningen. De är därmed viktiga drivkrafter för utveckling av nya digitala vårdtjänster som kommer att vara till gagn för alla på sikt.

I takt med att allt flera patienter med kroniska sjukdomar får verktyg och förmågor att vara aktivt delaktiga inom att förebygga, diagnosticera och hantera sin egen vårdprocess så kan ansvaret och insatserna inom vårdprocessen fördelas mellan patienterna och deras vårdgivare. Då utnyttjas även en obalans i tillgång på tid som idag är outnyttjad. Patienterna är mycket motiverade och har tid att arbeta med att förbättra sin hälsa kontinuerligt, medan vårdgivaren har mycket lite tid för varje enskild patient och denna tid används idag till stor del för sådant som patienterna skulle kunna göra själva på ett bättre sätt via nätet, exempelvis förberedelser inför ett vårdmöte eller löpande uppföljningar. Denna utveckling är även en förutsättning för att kunna skapa individanpassade vårdprogram som ger väsentligt bättre hälsa och sänker vårdkostnaderna.
Från passiv patient till en aktiv medskapare av sin vård
Inom en snar framtid kommer vi att erbjudas personliga hälso-stöd, det vill säga digitala, holistiska beslutsstöd för hela vår hälsa. Inte bara för att hantera sjukdomar och besvär, utan för att kontinuerligt förebygga ohälsa och optimera våra levnadsvanor, alltid utifrån våra individuella förutsättningar och preferenser.

Två målgrupper är de första digitala patienterna:

Personer med kroniska sjukdomar som vill vara mera delaktiga i sina vårdprocesser. De vill ha moderna verktyg för kontinuerlig hälsomonitorering med egenmätningar och vara säkra på att de själva gör allt som de kan för att lindra sin sjukdoms symtom och motverka dess progression, i samråd med vården.
Friska personer som vill använda digitala hälsotjänster för att hålla koll på sin hälsa och få ett individanpassat stöd till levnadsvanor som befrämjar fortsatt hälsa och livskvalitet.

Grundverktygen för en aktiv patient är exempelvis:

Appar och bärbara sensorer för att logga sin hälsostatus, fysiska aktivitet, kost, medicinering, sjukdomsaktivitet etc.
Hälsotester online där man kan snabbt ringa in och få råd om vad besvären kan bero på och vad man bör göra, vilken typ av sjukvård man bör uppsöka etc.
Videomöten online med primärvårdsläkare och specialister.
Fysioterapi och psykoterapi online, med/utan personlig coachning.
Medicinska tester som man kan köra själv i hemmet.
Blodanalyser där man kan följa sina värden över tid, för att optimera sin fysiska status och detektera begynnande sjukdomar.
DNA-profilering som indikerar ärftlighet och risknivåer för olika sjukdomar.
Communities online där patienter kan utbyta erfarenheter och stödja varandra.
Egenmonitorering för kroniskt sjuka i hemmet där de får larm om deras värden försämras och kan leda till ett skov, samt möjlighet att direkt koppla upp sig till en sköterska.

Dessa grundverktyg utvecklas nu i snabb takt, de kommer att bli smartare med hjälp av artificiell intelligens och de kommer att kommunicera med varandra och våra egna hälsostöd samt vårdens beslutsstöd

Artificiell Intelligens

Robotar och sofistikerade AI-program kommer nog aldrig att helt ersätta läkare och sjuksköterskor, men de möjliggör nya vårdprocesser med betydligt mera personifierad vård och stöd för prevention, sammantaget förbättrar detta

vårdkvaliteten och transformerar dagens sjukvård för alla typer av patienter.

Den mest uppenbara tillämpningen för AI är att processa stora databaser på mycket effektivare sätt för att möjliggöra vård som är anpassad för varje individ och bygger på de senaste medicinska rönen. De svenska medicinska kvalitetsregistren får med AI en stor utvecklingspotential. AI kan även revolutionera nyttan med journalsystem och beslutsstöd. Ett illustrativt exempel är det patient-centrerade projektet Deepmind Health som NHS i Storbritannien driver tillsammans med Google. Ett annat exempel är IBMs project Medical Sieve där man bygger nästa generation av en “kognitiv assistent” som kan analysera bilder inom radiologi och kardiologi snabbare och tillförlitligare, målet är att mänskliga radiologer bara ska analysera de mest komplicerade fallen där mänsklig bedömning adderar värde.

Ett annat område som AI kommer att revolutionera är online rådgivning och processen inför och under ett vårdbesök. Här finns redan aktörer som brittiska Babylon som har en mobilapp för telemedicin som nu får AI-stöd för att förebygga och diagnosticera sjukdomar.

Patienterna som inte vill vänta längre

På 80-talet ropade Mick Jagger och andra artister “I want my MTV” därför att de var frustrerade över att skivbolagen låste in sin musik på skivor och inte ville addera video till musikupplevelsen.

Vi börjar redan se allt flera spetspatienter som möter vården och ropar: “I want my eHealth”.

Ett exempel på detta är den växande hacker-rörelsen #wearenotwaiting, med teknik-kunniga patienter som har tröttnat på att deras hjälpmedel och behandlingar utvecklas för långsamt eller inte är tillgängliga. Så de bygger sina egna plattformar och appar och bygger om och till medicin-tekniska apparater för att kunna koppla ihop deras data på smartare sätt. Ett exempel är diabetespatienten Dana Lewis som konstruerade en helautomatisk “bukspottskörtel” för sig själv genom att koppla ihop en blodsockermätare med en insulinpump och en mikrodator.

Vilken roll ska den offentliga vården spela?
Utvecklingen går alltså från dagens episodiska och fragmenterade sjukvård till uppkopplade, personliga hälsostöd där patienten samverkar med närstående och vården med stöd av smarta tids- och resursbesparande digitala tjänster. Legitimerade spetspatienter måste alltså inbjudas att bli en aktiv del inom vårdteamet och kunna skriva ut sina egna läkemedel och annat som de behöver, handleda andra patienter och bidra till vårdens utveckling.

Denna utveckling går inte att stoppa eftersom den bygger på den allmänna digitaliseringen och nu drivs framåt globalt av många stora och små aktörer med starkt driv som möter en snabbt växande efterfrågan hos medborgarna på smartare och mer tillgängliga sjukvårdstjänster.

Det vore olyckligt om den offentliga sjukvården fortsätter att släpa efter i denna utveckling genom att bara fokusera på sin egen verksamhets-IT, såsom journalsystem samt tidbokningar och vårdmöten på nätet. Därför är det nu hög tid att vården börjar se eHälsa som en naturlig del av verksamheten och implementerar eHälsa brett inom sina vårdprocesser. För detta behöver man bygga egen kompetens inom digitaliseringens möjligheter. Detta ställer nya krav på vårdpersonalen, en förutsättning blir då att även ledarskapet utvecklas.

Vårdens digitalisering bör ske i samverkan med de nya aktörerna, både genom att köpa in deras tjänster och genom att vara med som utvecklingspartners, där har vården en viktig roll att säkra vårdkvaliteten och koppla på den medicinska forskningen.

Jämlik vård för alla?

Den pågående debatten om ojämlikhet inom vården kommer att växa ytterligare i takt med att de nya aktörerna börjar sälja sin tjänster till hälsomedvetna medborgare och spetspatienterna får verktyg för ökad delaktighet i sina vårdprocesser. Om inte den offentligt finansierade vården är med i denna utveckling så kan det leda till ökad ojämlikhet inom vården för olika grupper i samhället. Men det kanske är ännu viktigare att skapa nya vårdprocesser där alla får optimal vård efter sina behov och förutsättningar? Här har den offentliga vården en viktig uppgift, framförallt för de svårast sjuka, de multisjuka och de som har ovanliga sjukdomar. Dessa vårdprocesser kommer att underlättas av att resurser frigörs när flera patienter kan bedriva allt mera egenvård.

En annan mycket viktig aspekt är att digitaliseringen kan leda till en mera likvärdig vård i form av att alla vårdgivare får tillgång till ett smidigit digitalt beslutsstöd som gör att den kan arbeta enligt kontinuerligt uppdaterad “best practice” för varje typ av patient. Dessa riktlinjer säkrar att alla får bästa möjliga behandling utifrån sina individuella förutsättningar och oberoende av vilken läkare man träffar.

Det finns många som fokuserar på alla tänkbara risker och hot som kan uppstå med denna utveckling, dessa är givetvis viktiga att analysera och hitta sätt att hantera. Men vårdens växande utmaningar löses inte av det utan av
lösningsorienterade pionjärer som ser de positiva möjligheterna och vågar testa nya verktyg och nya sätt att arbeta.

Så låt oss uppmuntra och samverka med dessa pionjärer, vare sig de verkar inom den offentliga vården eller i den nya hälsosektorn! Då skapar vi förutsättningar för en bättre sjukvård i Sverige med lösningar som också kan spridas över världen.

Text: Henrik Ahlén

Läs också: De digitala tjänsterna att hålla koll på



Håll dig uppdaterad med MedTech Magazine
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Inläggen nedan modereras inte i förväg och omfattas därmed inte av webbplatsens utgivningsbevis.
Startsidan just nu

Bactiguard klara för Egypten

Klartecken för bolaget i regionens folkrikaste land. "Verkligen ett genombrott", säger vd:n.

Getinge säljer skadeståndshotat bolag

Medicover expanderar i Ukraina

En vecka kvar!

Medicinhistoriska packar ihop

Acarix inleder tyskt samarbete

Nyhetsbrev

Rättschef till E-hälsomyndigheten

Arkiv

Extrem fetma - är vi beredda?

Beredskapen för att ta emot patienter med extrem fetma i sjukvården är väldigt dålig. – Detta är inte rimligt utan handlar om dålig planering, menar Kicki Reifeldt.

Getinge reserverar miljardbelopp för skadestånd

Larry Leksell vill rädda världen

Ojämlik vård, social utsatthet och entreprenörskap är bara några av samhällsfrågorna som får Sveriges medtech-magnat att vifta vilt med armarna. Larry Leksell är mannen som bestämt sig för att göra skillnad.

Krönika: Nöden har ingen lag

TV: "Våga samarbeta med Amazon och Google!"

TV: Spelifieringen ändrar beteenden

Baxter flyttar – hundratals sägs upp

Journalen i handen

Capio säljs till fransk vårdjätte

Låt datorn hitta bästa kandidaten

Med hjälp av rätt algoritmer kan vi rekrytera personal mer fördomsfritt.

1

Nya rön om balans och rädsla för fall

Forskare i Luleå har hittat ett nytt sätt att bättre undersöka orsakerna till nedsatt balans hos äldre med fallrädsla.

Lobsor får godkännande för parkinsonbehandling

“Vi har ägnat mycket tid och möda för att få bukt med nuvarande behandlings hinder.”

1

"Vi kan inte vänta på CE-märkningar"

TV: Mjukvaruföretag går in i USA

Nu flyttas neuropatienterna

Nya arbetssätt, sprillans nya lokaler och delvis ny högteknologisk utrustning. I helgen flyttar strokeenheten in i nya Karolinska Solna.

Vitrolife: Så får du en exportsuccé!

Prostalund in i Norge

Ska leda e-hälsoarbetet på Evry

Boule effektiviserar produktionen 

Krönika: Det går att CE-märka AI

Camanio lanserar webbutik 

Real heart återstartar tester

Praktikertjänst värvar från Capio

Medfield tar steget till Kina

Halva röntgendosen med ny teknik

Jobb & Karriär
Orvitus vd får gå

Ny vd till Kom i kapp

Försening för Quickcool

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.168