Så här ska äldre träna

| Av Lisa Von Garrelts | Tipsa redaktionen

Fysisk inaktivitet på äldreboenden är ett hälsoproblem som ofta beror på personalbrist. Nu har en grupp forskare tagit fram vetenskapligt baserade rekommendationer för hur personalen kan öka fysisk aktivitet och träning för personer på äldreboenden.

- Det är relativt nyligen som vi genom forskning vet att äldre personer med stora vårdbehov mår bra av intensiv träning, säger Erik Rosendahl, som är professor i Fysioterapi vid Umeå universitet.

- Äldreboenden är alltför ofta en passiviserande miljö. Tyvärr är personer på äldreboenden en grupp som ofta glöms bort, speciellt när det gäller dem som på grund av en funktionsnedsättning behöver hjälp och stöd för att kunna träna. Med de rekommendationer vi tagit fram kan personalen enkelt börja ändra på det, men då krävs även att de rätta förutsättningarna och resurserna ges.

Erik Rosendahl ingår i en grupp av världsledande forskare inom området som tagit fram vetenskapligt baserade rekommendationer för hur personal kan öka fysisk aktivitet och träning för personer på äldreboenden. Rekommendationerna har utformats för att vara användbara i hela världen och skiljer på allmän fysisk aktivitet, vilket alla personer på ett äldreboende behöver, och målinriktad intensiv träning för personer med större vård- och rehabiliteringsbehov.

Fysisk inaktivitet på äldreboenden är ett internationellt hälsoproblem. Data från en studie vid Umeå universitet visade att nära hälften av de som bor på äldreboende inte varit utomhus de senaste två veckorna, att endast en av tio varit ute mer än en gång i veckan, och att hälften inte ens varit utanför sin egen avdelning mer än en gång i veckan.

- Personalbrist är ofta den största utmaningen. En enda fysioterapeut kan ha upp till 500 äldre personer att ansvara för, vilket i praktiken innebär att varje person får mindre än en minut personlig träning per vecka. Äldreboenden med god tillgång till fysioterapeut har bättre möjligheter, men för att vården och rehabiliteringen skall bli optimal krävs också en ökad bemanning av andra yrkesgrupper än fysioterapeuter, betonar Erik Rosendahl, som själv nyligen drivit en träningsstudie bland äldre personer med demens på äldreboenden.

Rekommendationerna utgår från att alla har rätt till fysisk aktivitet samtidigt som personalen kan göra mycket för att skapa förutsättningar till fysisk aktivitet i vardagen. Enkla strategier för hur stillasittandet kan brytas föreslås, med flera perioder av vardaglig fysisk aktivitet per dag som målsättning, exempelvis genom att:

uppmuntra de äldre som kan, att gå till matsalen istället för att de körs i rullstol
regelbundet utvärdera behovet av läkemedelsbehandlingar som gör att personer känner sig trötta
i största möjliga mån undvika användning av fysiska begränsningsåtgärder såsom bälten runt stolar
se över hur utrustning, möblering och planlösning kan omformas för optimerad fysisk aktivitet
anordna trevliga gruppaktiviteter som motiverar till fysisk aktivitet, såsom trädgårdsarbete, dans och utomhuspromenader
använda innovativa lösningar som exempelvis djur eller ny teknologi för att stimulera till ökad fysisk aktivitet

Varje person som behöver hjälp med vardagliga aktiviteter ska ha ett personligt utformat träningsprogram, som de får hjälp att utföra. Det är viktigt att alla som kan har möjlighet till medel- eller högintensiv fysisk träning under 35-40 minuter, minst två gånger per vecka. Men experterna betonar samtidigt att det är både säkert och önskvärt för personer i bättre fysisk form att träna oftare och längre.

Enligt rekommendationerna ska styrketräning och uthållighetsträning alltid ingå. Flexibilitet- och balansträning kan inkluderas när det är möjligt. Och träningen bör oftast vara av minst medelhög intensitet, i förhållande till personens fysiska förmåga. En mellanintensiv styrketräningsövning kan vara 13-15 uppresningar från sittande till stående position, där belastningen (som exempelvis kan regleras med viktbälte runt midjan) är så hög att personen inte orkar fler repetitioner utan att först vila.

Erik Rosendahl menar att samhället ofta ser alldeles för kortsiktigt på vård och omsorg av personer på äldreboenden:

- Forskning visar att träning och fysisk aktivitet för äldre personer med vårdbehov inte bara kan ge stora hälsovinster för individen utan också skulle kunna ge samhällsekonomiska vinster. Men i takt med att kunskap ökar hoppas jag att äldrevården också får de ökade resurser som behövs.



Håll dig uppdaterad med MedTech Magazine
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar

Mest läst

Startsidan just nu

AI i vården - så här ska det bli verklighet

Avslöjande siffror i rapport om vården

Den nya rapporten Future Health index som görs årligen av Philips visar att svensk vård fungerar bra, men flera länder är bättre. Bristen på teknik pekas ut som det stora problemet av hela panelen under debatt i Almedalen.

Lyckas anställa trots kandidatbrist

Många företag vill ha folk, men det är inte lätt att hitta kandidater i life science-sektorn i dag. Men det går. Se seminariet från Poolia Life Science i Almedalen.

Makt att förändra vården - så vad ska du göra?

Almedalen: bilderna, åsikterna, människorna

Bland runstenar och fornlämningar diskuterades AI, framtidens IT-system i vården och hur modern medicinteknik kan hjälpa människor på liv och död. En talande miljö menade flera av de namnkunniga deltagarna på Medtech Café i Almedalen.

Almedalen med MedTech Magazine och Life Science Sweden

Var: Gotlands Museum, Strandg 14, Visby. När: Måndagen den 2 juli kl 09.30 - 15.00

Nyhetsbrev

Delaktig patient i diabetesvård

Arkiv

Snart förenas västsveriges start up-fält igen!

Almedalens rockstjärnor inom medtech

- din guide till de viktigaste människorna i Almedalen inom medtechvärlden och de frågor som de driver.

Macchiarini-skandalen: Visselblåsare fälls

– Det är KI:s bestämda uppfattning att en visselblåsare som deltagit i en forskningsstudie och som medverkat som författare till publicerad vetenskaplig artikel, trots en anmälan, inte kan undgå eventuellt ansvar för oredlighet i forskning, kommenterar KI:s rektor.

Ny generaldirektör för Vårdanalys

Bakslag för Dignitana

Svensk sjukvård behöver ny teknik

Sjukvårdens underskott väntas öka med cirka 20 miljarder varje år om inte ny teknik får lösa vissa problem.

200 miljoner till tvärvetenskap

Plus

Vården ska lära av flygledartornet

Likt en radar ska ny teknik mäta vitala funktioner i kroppen och automatiskt larma vid avvikelser. Innan det är fara för liv. Hemmonitorering ska göra patienterna friare. - Målet är att människor ska kunna leva med sin sjukdom, inte tyngas under den, säger Mikael Wintell, på Västra Götalandsregionen.

Plus

Hemmoniterering ger trygghet

Kampen för nära vård förs av leverantörerna

Medhelp är ett av flera företag och vårdoperatörer som vill hjälpa patienter hemma. Men de får inte. – Vi har försökt få intresse för den här tjänsten i över tio år, vi har studier, ändå går det inte att få breddinfört, säger Björn Arkinger, ansvarig för vårdtjänster på Medhelp.

Krönika: AI i vården – naiv utopi eller självklar framtid?

Ny HR-chef på Apoteksgruppen

Cancertoppmöte: Tidig diagnos viktigast

Billig nålkirurgi lika bra som läkemedel

Jönköpings cancerpatienter lever längst

Sämst chans att överleva cancer efter fem år har patienterna i Gävleborg. Bäst har de som bor i Jönköping.

Krönika: Att göra-listan hösten 2018

Kry tar in halv miljard

Stort intresse för Tbc-diagnostikföretag

Nya pengar in i Immunovia

Fyra nya till Coala

Tummen upp för Braincool i USA

Han lämnar Arocell

Episurf får nytt patent i EU

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.137