Debatt: Utbildning i medicinsk teknik har en plats

| Av Redaktionen MedTech Magazine | Tipsa redaktionen
Det är viktigt med specialiserade utbildningar för ingenjörer. Det menar programansvariga för utbildningar i medicinsk teknik, Håkan Örman, Linköpings universitet, Mats Nilsson, KTH, Fredrik Nikolajeff, Uppsala universitet, Helena Grip och Anders Eklund från Umeå universitet.

I förra numret av MedTech Magazine skrev Sectras vd Torbjörn Kronander att han hade svårt att hitta medarbetare bland de ingenjörer som gått specialkurs inom medicinsk teknik.

Här hittar du Kronanders krönika: Bättre med vanlig ingenjörsutbildning

Civilingenjör i medicinsk teknik är inte ett nytt, smalt nischprogram utan en utbildning som sedan sjuttiotalet försett näringsliv och offentlig sektor med kompetens. Det nya är att vi förtydligat kompetensen genom ett nytt namn och ett delvis annorlunda programupplägg. Linköpings universitet har valt att hålla sig nära ursprungsprogrammet Teknisk fysik och elektroteknik, vilket innebär en stor del matematik och fysik samt att två av tre inriktningar väsentligen är gemensamma med detta program. Umeå universitet har valt att ha en tydlig medicinteknisk profil inom civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik. På KTH är upplägget snarlikt det på industriell ekonomi, det vill säga att den medicinska och medicintekniska breddningen är gemensam för alla studenter på programmet medan teknikdjupet nås genom valbara kurser.

Medicinsk teknik är ett mycket brett område, vilket bland annat framgår i Vetenskapsrådets exemplifiering där bland annat artificiella organ, biomedicinsk optik och teknisk audiologi ingår. Området är också tvärvetenskapligt. Det är i grunden en teknisk disciplin, men den teknik som utvecklas och forskning som bedrivs inom området förutsätter en god förståelse för hur människokroppen fungerar och interagerar med teknik – från atomär nivå till organismnivå.

Civilingenjör är också ett brett yrke, och vi utbildar för många roller: innovatörer, konstruktörer och kommunikatörer, för att nämna några. Eftersom de välfärdsutmaningar som ligger framför oss måste mötas tillsammans, behöver vi också träna våra studenter i att arbeta tvär- och mångdisciplinärt.

Att formge utbildningsprogram är en fråga om att prioritera. Examensordningen anger övergripande mål, innehållet ska vara attraktivt för studenterna och resultatet ska vara användbart för användarna. Även i den del som kan tyckas enklast att utforma – teknikinnehållet – finns stort utrymme för lärosätena att göra egna val avseende vilka grunder varje utexaminerad student har med sig och inom vilka delar hen kan fördjupa sig. Ingen nyutexaminerad civilingenjör är dock färdigutbildad: det handlar om att skapa en gedigen bas och att få med sig redskap för ett fortsatt och livslångt lärande.

Vi ser inget motsatsförhållande mellan breda och smala program. Många studenter vill ha tydligare mål och inriktning än vad de breda programmen kan erbjuda, vilket ger incitament att söka sig till naturvetenskaplig och teknisk utbildning såväl som motivation i studierna. Vi har till exempel sett att tematiskt inriktade program rekryterar kvinnor i större utsträckning än ämnesmässigt inriktade. Utmaningen är att säkerställa en bred användbarhet även från smala program. Här känner vi oss trygga i att alumner är anställda och driver företag långt utanför området medicinsk teknik.

Studenter på breda program kan också, utifrån intresse, läsa samma kurser som studenter på smalare program – om än i en annan ordning. På så sätt kan vi till exempel erbjuda utbildade mjukvaruutvecklare med kunskaper i medicinsk teknik.

Vi utvecklar kontinuerligt programmen och i Linköping startades i höstas en genomlysning för att justera form och innehåll när de först antagna studenterna tagit examen. Detta förankras bland annat i programnämnden med representanter från företag av olika storlek och med olika inriktning, till exempel Sectra. På KTH är masterdelen av programmet under omarbetning för att skapa tydligare profiler mot olika teknikområden som fysik, elektronik och IT. I Uppsala är ett nytt centrum för medicinsk teknik under bildande och nya utbildningsformer planeras i anslutning till detta. Vi fortsätter gärna denna dialog med näringslivet.
Håkan Örman , Linköpings universitet
Mats Nilsson , KTH
Fredrik Nikolajeff , Uppsala universitet
Helena Grip och Anders Eklund , Umeå universitet

Samtliga programansvariga för utbildningar i medicinsk teknik.


Håll dig uppdaterad med MedTech Magazine
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar

Mest läst

Startsidan just nu

AI i vården - så här ska det bli verklighet

Avslöjande siffror i rapport om vården

Den nya rapporten Future Health index som görs årligen av Philips visar att svensk vård fungerar bra, men flera länder är bättre. Bristen på teknik pekas ut som det stora problemet av hela panelen under debatt i Almedalen.

Lyckas anställa trots kandidatbrist

Många företag vill ha folk, men det är inte lätt att hitta kandidater i life science-sektorn i dag. Men det går. Se seminariet från Poolia Life Science i Almedalen.

Makt att förändra vården - så vad ska du göra?

Almedalen: bilderna, åsikterna, människorna

Bland runstenar och fornlämningar diskuterades AI, framtidens IT-system i vården och hur modern medicinteknik kan hjälpa människor på liv och död. En talande miljö menade flera av de namnkunniga deltagarna på Medtech Café i Almedalen.

Almedalen med MedTech Magazine och Life Science Sweden

Var: Gotlands Museum, Strandg 14, Visby. När: Måndagen den 2 juli kl 09.30 - 15.00

Nyhetsbrev

Delaktig patient i diabetesvård

Arkiv

Snart förenas västsveriges start up-fält igen!

Almedalens rockstjärnor inom medtech

- din guide till de viktigaste människorna i Almedalen inom medtechvärlden och de frågor som de driver.

Macchiarini-skandalen: Visselblåsare fälls

– Det är KI:s bestämda uppfattning att en visselblåsare som deltagit i en forskningsstudie och som medverkat som författare till publicerad vetenskaplig artikel, trots en anmälan, inte kan undgå eventuellt ansvar för oredlighet i forskning, kommenterar KI:s rektor.

Ny generaldirektör för Vårdanalys

Bakslag för Dignitana

Svensk sjukvård behöver ny teknik

Sjukvårdens underskott väntas öka med cirka 20 miljarder varje år om inte ny teknik får lösa vissa problem.

200 miljoner till tvärvetenskap

Plus

Vården ska lära av flygledartornet

Likt en radar ska ny teknik mäta vitala funktioner i kroppen och automatiskt larma vid avvikelser. Innan det är fara för liv. Hemmonitorering ska göra patienterna friare. - Målet är att människor ska kunna leva med sin sjukdom, inte tyngas under den, säger Mikael Wintell, på Västra Götalandsregionen.

Plus

Hemmoniterering ger trygghet

Kampen för nära vård förs av leverantörerna

Medhelp är ett av flera företag och vårdoperatörer som vill hjälpa patienter hemma. Men de får inte. – Vi har försökt få intresse för den här tjänsten i över tio år, vi har studier, ändå går det inte att få breddinfört, säger Björn Arkinger, ansvarig för vårdtjänster på Medhelp.

Krönika: AI i vården – naiv utopi eller självklar framtid?

Ny HR-chef på Apoteksgruppen

Cancertoppmöte: Tidig diagnos viktigast

Billig nålkirurgi lika bra som läkemedel

Jönköpings cancerpatienter lever längst

Sämst chans att överleva cancer efter fem år har patienterna i Gävleborg. Bäst har de som bor i Jönköping.

Krönika: Att göra-listan hösten 2018

Kry tar in halv miljard

Stort intresse för Tbc-diagnostikföretag

Nya pengar in i Immunovia

Fyra nya till Coala

Tummen upp för Braincool i USA

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.117