Bättre med vanlig ingenjörs- utbildning

| Av Redaktionen MedTech Magazine | Tipsa redaktionen

Sectras vd Torbjörn Kronander varnar för de ingenjörsutbildningar som gjorts smalare och anpassade inom medicinsk teknik. – Man får en känsla av att de nya nischutbildningarna mer handlar om marknadsföring för de olika högskolorna än om något som efterfrågats av oss som sedan ska anställa ingenjörerna, skriver han.

De senaste åren har flera civilingenjörsutbildningar startats med specialinriktning inom Medicinsk teknik. Undertecknad har varit tillfrågad om synpunkter i två av dessa fall (Linköping och KTH) och avrått från att starta båda. Detta trots att Sectra idag är en av de större arbetsgivarna för medicinsk teknik i landet, och med marginal störst i Linköping. Själv gick jag en gång Teknisk fysik och elektroteknik i Linköping med medicinsk teknisk inriktning de två sista åren.


Mitt motiv till tveksamheten till helt separata utbildningar (även om mycket läses tillsammans med andra linjer) var dels att små utbildningar blir dyrare per elev än de breda, samt att den tekniska grundkunskapen, ”ingenjörskunskapen”, är viktigare än att lära sig än att lära sig till exempel medicin tidigt. Det ”medicinska” inom den medicinska tekniken kan vi ganska lätt lära våra anställda när de väl kommit hit, eller som vi gjorde i mitt fall, läsa in som påbyggnad sent i utbildningen. Ytterligare en kritik som jag förde fram var att de föreslagna programmen innehöll på tok för lite datorteknik och mjukvara.

De första Civilingenjörerna i Medicinsk teknik har nu börjat examineras och vi har intervjuat flera av dem. Tyvärr måste jag konstatera att det jag befarade till stor del blev det som hände. En ingenjör ska i första hand vara en duktig tekniker och analytiker. De grundläggande matematikkurserna som vi alla kämpat med har mindre med att vi verkligen behöver kunna lösa en viss partiell differential–ekvation eller en spännande trippelintegral, än med att dessa kurser ger träning i analytiskt tänkande och en plattform för att sedan förstå fysikaliska processer och förhållanden som bas för ett livslångt lärande.
Att ha förmågan och viljan att kunna läsa in tillämpningar, ny teknik, nya applikationer är vår lott som ingenjörer. För detta krävs en solid grund i just analytiskt tänkande, naturvetenskap och fundamentala tekniska processer. Idag har dessutom ytterligare en viktig hörnpelare utöver matematiken och fysiken dykt upp som alla ingenjörer kommer att arbeta med, datortekniken.

Vi ser iallafall från vår sida hellre en duktig och bred Teknisk fysiker, Elektroingenjör eller Dataingenjör än en dedicerad Medicinsk tekniker, om de senare inte har samma plattform och tekniska nivå. Sedan får dessa ”klassiska” ingenjörer gärna komma med en påbyggnad i t.ex. anatomi och fysiologi, men det senare är ändå inte lika viktigt som de grundläggande tekniska kompetenserna.

Ett slående exempel är just datorsystemskunskaperna hos de medicinska tekniker som nu utbildas. I stort sett alla ingenjörer kommer idag att tillbringa mycket tid med datorer och komplexa stora datorsystem. Detta kommer inom medtech att bli ytterligare accentuerat i och med att beslutstöd och analys av ”Big data” kommer att explodera och bli något som kommer att finnas på alla läkares skrivbord/mobila enhet. Vem kommer dessa medicinare att behöva rådfråga när de ska använda eller köpa in dessa system? Vem ska utveckla dessa stora datorsystem?

Att med den vetskapen sitta mitt emot en stolt nybakad Medicinsk teknisk civilingenjör som litat på att kursledningar och utbildningsnämnder har valt en bra och klok kompott av kurser, men som inte vet vad en relationsdatabas är för något och än mindre kan något överhuvudtaget om nätverksdesign eller IT arkitektur, är inte roligt. Att anställa dessa unga ingenjörer för t.ex. jobb som utvecklare är för oss nästan omöjligt (det finns dock alltid lysande undantag som lärt sig på egen hand).

Det måste kännas konstigt för de unga förhoppningsfulla studenterna när de efter fem års studier sitter på en anställningsintervju och kanske förlorar den plats de ville ha på ett medtech-bolag, till en mer klassisk ingenjör med bredare och djupare tekniska kunskaper, speciellt då inom dataområdet.

Man får en känsla av att de nya nischutbildningarna mer handlar om marknadsföring för de olika högskolorna än om något som efterfrågats av oss som sedan ska anställa ingenjörerna.

Jag uppmanar därför landets tekniska högskolor att tänka om. Detta är inte en bra utveckling och liknar mer gymnasiernas ”snuttifiering” än bra teknisk utbildning av landets medtech-ingenjörer. Vi bör inte ha smala och dyra utbildningar med huvudsyfte att locka studenter till vissa lärosäten, vi behöver breda program inom ett fåtal huvudteknikområden (t.ex. Teknisk fysik/Elektro, Programvaruteknik, Datorteknik, Teknisk biologi/genetik, Kemiteknik och Maskinteknik).
En bra sak vore sedan om man efter det man gått de breda programmen kunde bygga på med medicinsk teknik. Påbyggnaden kunde, för att vara kostnadseffektiv, vara gemensam för många olika grundutbildningar.

För er som är föräldrar med barn som är intresserade av medicinsk teknik, eller de läsare som kanske själva är unga och funderar på val av utbildning, så kan jag bara uppmana er att om ni vill ha jobb inom medicinskteknisk industri så är tyvärr chansen större om ni inte läser specialutbildningarna inom just medicinsk teknik utan istället ett bredare program och sen bygger på med ett block kurser i medicin och medicinsk teknik på slutet eller som komplement.

Krönika av Torbjörn Kronander


Håll dig uppdaterad med MedTech Magazine
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar

Mest läst

Startsidan just nu

AI i vården - så här ska det bli verklighet

Avslöjande siffror i rapport om vården

Den nya rapporten Future Health index som görs årligen av Philips visar att svensk vård fungerar bra, men flera länder är bättre. Bristen på teknik pekas ut som det stora problemet av hela panelen under debatt i Almedalen.

Lyckas anställa trots kandidatbrist

Många företag vill ha folk, men det är inte lätt att hitta kandidater i life science-sektorn i dag. Men det går. Se seminariet från Poolia Life Science i Almedalen.

Makt att förändra vården - så vad ska du göra?

Almedalen: bilderna, åsikterna, människorna

Bland runstenar och fornlämningar diskuterades AI, framtidens IT-system i vården och hur modern medicinteknik kan hjälpa människor på liv och död. En talande miljö menade flera av de namnkunniga deltagarna på Medtech Café i Almedalen.

Almedalen med MedTech Magazine och Life Science Sweden

Var: Gotlands Museum, Strandg 14, Visby. När: Måndagen den 2 juli kl 09.30 - 15.00

Nyhetsbrev

Delaktig patient i diabetesvård

Arkiv

Snart förenas västsveriges start up-fält igen!

Almedalens rockstjärnor inom medtech

- din guide till de viktigaste människorna i Almedalen inom medtechvärlden och de frågor som de driver.

Macchiarini-skandalen: Visselblåsare fälls

– Det är KI:s bestämda uppfattning att en visselblåsare som deltagit i en forskningsstudie och som medverkat som författare till publicerad vetenskaplig artikel, trots en anmälan, inte kan undgå eventuellt ansvar för oredlighet i forskning, kommenterar KI:s rektor.

Ny generaldirektör för Vårdanalys

Bakslag för Dignitana

Svensk sjukvård behöver ny teknik

Sjukvårdens underskott väntas öka med cirka 20 miljarder varje år om inte ny teknik får lösa vissa problem.

200 miljoner till tvärvetenskap

Plus

Vården ska lära av flygledartornet

Likt en radar ska ny teknik mäta vitala funktioner i kroppen och automatiskt larma vid avvikelser. Innan det är fara för liv. Hemmonitorering ska göra patienterna friare. - Målet är att människor ska kunna leva med sin sjukdom, inte tyngas under den, säger Mikael Wintell, på Västra Götalandsregionen.

Plus

Hemmoniterering ger trygghet

Kampen för nära vård förs av leverantörerna

Medhelp är ett av flera företag och vårdoperatörer som vill hjälpa patienter hemma. Men de får inte. – Vi har försökt få intresse för den här tjänsten i över tio år, vi har studier, ändå går det inte att få breddinfört, säger Björn Arkinger, ansvarig för vårdtjänster på Medhelp.

Krönika: AI i vården – naiv utopi eller självklar framtid?

Ny HR-chef på Apoteksgruppen

Cancertoppmöte: Tidig diagnos viktigast

Billig nålkirurgi lika bra som läkemedel

Jönköpings cancerpatienter lever längst

Sämst chans att överleva cancer efter fem år har patienterna i Gävleborg. Bäst har de som bor i Jönköping.

Krönika: Att göra-listan hösten 2018

Kry tar in halv miljard

Stort intresse för Tbc-diagnostikföretag

Nya pengar in i Immunovia

Fyra nya till Coala

Tummen upp för Braincool i USA

Han lämnar Arocell

Episurf får nytt patent i EU

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.185