Så kan Sverige bli ledande på ehälsa

| Av Redaktionen MedTech Magazine | Tipsa redaktionen

Det pågår en mycket komplex diskussion kring ersättningsmodeller för sjukvård i Sverige. Utredningar om hur man ska ersätta ehälso-tjänster har pågått i åratal. Här föreslår Henrik Ahlén ett antal olika modeller för hur ehälsa kan användas mer, redan i dag.

Det finns behov av många olika typer av ehälsotjänster och den globala utvecklingstakten accelererar. Både för tjänster som används inom sjukvården och för digitala verktyg som patienter använder för egenvård.

Det är viktigt att den svenska offentliga sjukvården är en engagerad och kvalitetssäkrande drivkraft inom denna utveckling. Landstingen och vårdenheterna själva utvecklar redan i dag olika ehälso-tjänster. Men det är inte rimligt att vården ska kunna bygga och driva alla de nya ehälso-tjänster som behövs , en del borde läggas ut på externa aktörer.

Sådana aktörer kan till exempel vara:

Privata bolag inom ehälsa och medicinsk teknik eller läkemedel.
Patientföreningar.
Intresseorganisationer eller andra ideella organisationer.

Ehälsoarbetet pågår i Sverige och borde kunna användas mycket mer i vården.

Exempel på eälsotjänster som kan användas redan nu i större skala:
1. Enkla och tidsbesparande digitala verktyg för kommunikation mellan vården och patienterna, såsom email, chat och videomöten på internet.

2. Mobilappar och internettjänster för patienter/medborgare och vårdpersonal som kan användas inom nuvarande vårdsystem. Som videorådgivning på nätet, KBT-appar, rapporter från patienter till vården, beslutsstöd för patienter och läkare.
3. Verktyg för kroniskt sjuka som gör att de i ökad utsträckning kan bo kvar hemma och sköta en stor del av sin vård själva under personlig övervakning från vården. Patienten registrerar dagligen sina medicinska värden med hjälp av olika mätinstrument som automatiskt skickar in värdena och larmar om något är på väg att försämras. Med en iPad eller liknande läsplatta kan patienten när som helst vid behov få ett personligt videomöte med en sköterska eller läkare. Detta uppskattas mycket av patienterna i Holland och andra länder där detta redan är i allmänt bruk, det leder där även till stora kostnadsbesparingar på grund av det minskade behovs av sjukhusinläggningar.

Värdebaserad vård på väg

Det pågår en global diskussion om att ändra hela vårdsystemet till en värdebaserad vård, det vill säga att ersätta uppnådda hälsoförbättringar i stället för vårdinsatser som patientbesök och
medicinering. Detta måste få ta lång tid eftersom det är en kontroversiell modell som förändrar hela vårdsystemet. Men ehälsotjänster kommer att spela en nyckelroll även här,
eftersom de är kostnadseffektiva och gör det enklare att följa upp vårdresultaten.

Modeller på landstingsnivå
De två största hindren för utveckling och bred användning av ehälso-tjänster i Sverige är bristen på ersättningsmodeller samt att vi inte har något nationellt vårdsystem.
Dagens ersättningssystem inom vården bygger på olika principer i de 21 landstingen samt de 290 kommunerna och alla dessa 311 organisationer gör oftast sina egna upphandlingar. Det som de har gemensamt är att deras ersättningsmodeller ofta är svåra att applicera på ehälsotjänster. Det saknas också ersättningsmodeller för helt nya typer av vårdtjänster som enbart kan produceras med ehälso-verktyg.

Exempelvis saknas det i de flesta landsting policies och ersättningsmodeller för när en läkare minskar behovet av patientbesök genom att ge personlig vård via videomöten på internet, eller när en patient använder en mobilapp och ehälso-sensorer i hemmet för att följa sin egen hälsoutveckling och rapportera in till vården vid behov.

Rätt mottagare av ersättning

En ersättningsmodell beskriver värdet som en tjänst skapar samt, för ehälsotjänster, hur leverantören och de vårdgivare som använder den för sina patienter ska ersättas: vem som ska betala, på vilket sätt ersättningen ska beräknas och vilka som ska få ersättningen. Ersättningen kan vara rörlig (betala per användare eller per gång eHälsotjänsten används) eller fast (fast summa per månad).

Här är de som ska ersättas:

Leverantören av tjänsten måste kunna finansiera sin utveckling, drift, support och uppföljning. Leverantören kan vara en enhet inom den offentliga vårdsektorn, ett privat ehälsobolag eller en ideell organisation som exempelvis en patientförening.
Vårdenheten som använder ehälsotjänster som komplement till traditionell behandling måste naturligtvis också få ersättning för det. Idag är många mottagningar beroende av ersättningen för rutinbesök, så inkomstbortfallet när patienterna kommer mer sällan till mottagningarna måste kompenseras.
Specialisten som genomför analyser på distans måste kunna ersättas för det, exempelvis dermatologer som granskar insända bilder på hudförändringar, radiologer som analyserar röntgenbilder och andra specialister som följer upp medicinska data från patienterna.

Modeller finns - Slutsats

Det drivs många pilotprojekt inom ehälsa i Sverige, de flesta av dem är finansierade med olika former av offentliga stöd för forskning och utveckling, vilket skapar värdefulla erfarenheter. Många av dessa pilotprojekt har visat sig göra stor nytta, men de lämnar alltför sällan pilotstadiet för att bli skarpa tjänster som kommer till bred användning nationellt.

Utvecklarna och leverantörerna ser att det är svårt att hitta sätt att få ersättning för utveckling, drift och förvaltning av tjänsterna, vilket minskar deras intresse för innovationsarbetet.

Bristen på ersättningsmodeller för ehälso-tjänster gör att vårdmottagningar tvekar att använda dem, de ser att de inte får betalt för att själva börja använda ehälsotjänster och att de skulle tappa intäkter om färre patienter kom på besök.

Detta innebär att det är svårt för ehälsobolag att sälja sina tjänster till vårdmottagningar, kommuner och landsting, även när man kan påvisa att de sparar pengar och leder till ökad hälsa och patientnöjdhet.

Vårdmottagningarna knäar under det ökande besökstrycket och patienterna måste fortfarande avsätta tid för att komma på fysiska besök för de flesta typerna av sjukvård, även sådana besök som många idag skulle föredra att göra på distans. Detta är inte hållbart ens idag, än mindre med de växande vårdbehoven framöver med vår åldrande befolkning!

Vi har i Sverige också goda förutsättningar för ehälsa att bli vår nästa stora tjänsteexport, i form av bra testbäddar i vården, skickliga utvecklare och driftiga entreprenörer med internationella nätverk. Låt oss därför bli en ledande nation inom utveckling och användning av eHälsa som bidrar till bättre, säkrare och kostnadseffektivare vård och omsorg.

Bilden: Kry.se och mobildiagnostik av melanom med appen Dermicus är exempel på ehälsa som skulle kunna användas i större skala redan i dag, föreslår Henrik Ahlén.

Artikel av Henrik Ahlén, strateg och ehälsokonsult.



Håll dig uppdaterad med MedTech Magazine
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Skanska bygger för innovation och kommersialisering

Nu ska Skanska bygga The Loop, en mötesplats för kommersialisering av forskning och innovation.

Region Östergötland tecknar avtal om ambulansflyg

Hon utvecklar medtech hos GU Ventures

Life assays befarar kapitalbrist

Ny vd har tillträtt på Falck

Cellink öppnar kontor i Japan

Cellink har officiellt öppnat dörrarna till sitt nya kontor vid det ledande forskningsinstitutet på Kyotouniversitetet i Japan.

Nyhetsbrev

Kry och Lloyds apotek i samarbete

Nu kan Krys patienter ta prover på utvalda Lloyds apotek.

Arkiv

Capios koncernchef lämnar

Capios vd och koncernchef Thomas Berglund lämnar sitt uppdrag när efterträdare är på plats.

Bästa hjälpen mot trycksår

Relationer och kändisskap

- Jag har utan tvekan blivit annorlunda bemött för att jag är ett känt ansikte. Men jag har också fått höra att jag inte är funktionshindrad på riktigt, berättar Thomas Fogdö.

Hjälpmedel som inte alltid syns

Licensaffärer lyfter Bactiguard

Akademiska öppnar läkarchatt

Framgångar för beroendebolag

KS-styrelse kräver: Underlag ska fram omedelbart

I går presenterade Karolinska sjukhusets egen revision av köpen av konsulttjänster sedan 2011, och sjukhusledningens åtgärdsplan. - Vi tycker inte det räcker, säger Anders Ekblom, styrelseordförande.

Svenska innovationer visas upp på Arab Health

Elekta i partnerskap med Watson

Nu ska Elekta och IBM samarbeta för att erbjuda Watson for oncology i cancervårdslösningar.

KS egen konsultgranskning färdig

I dag presenterades den interna granskningen av konsulttjänster som Karolinska Universitetssjukhuset köpt in de senaste sju åren. - Det är inte bra att dokumentation saknas, säger sjukhusdirektör Melvin Samsom.

Toppmöte för att Sverige ska hänga med

AI stöttar hudläkarna

Teknik efter stroke

Larmrapport från Folkhälsomyndigheten

En fördubbling av anmälda fall av antibiotikaresistens om drygt 10 år och en fyrdubbling till år 2050, det visar en ny rapport från myndigheten. Christian Kinch, vd Bactiguard, efterlyser skallkrav på förebyggande åtgärder i offentliga upphandlingar.

Irene Svenonius ny stiftelseordförande

Stiftelsen Flemingsberg science har utsett finanslandstingsrådet, till ny styrelseordförande.

Prostalund tankar kassan

Apoteket plockar bort Pcure

Emil Billbäck blir vd

Läkemedelsverket varnar för barnspruta

Hon blir CFO hos Abilia

Frisq förstärker ledningen

Vem är tomten i vår julkalender?

Lucka 22 - se vem som finns här

Bactiguard får ny kinesisk stororder

CE-märkning för Frisq care

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.223