Han har testat nya flyttbara 3D-Specten

| Av Hanna Brodda | Tipsa redaktionen

Många företag i medtechbranschen vill samarbeta mer med vården. För Cardiotom 3D mobil gamma kamera var det tvärtom. Projektet startades av en läkare och sedan fick produkten ett företag. – Vi har vårdanknytningen naturligt men allt tar enormt lång tid ändå, men samarbete har vi haft från början, säger Nils-Arne Lindqvist, vd på Adolesco.

En vanlig traditionell Single Photon Emission Tomograph, SPECT, väger ett par ton, har en bår som ska föras in, fotoutrustning som mäter radioaktiv strålning. Det gör att utrustningen inte bara behöver ett eget rum, utan rummets golv måste också vara specialbyggt med betongförstärkningar för att klara tyngden. Förutom att utrustningen kostar många, många miljoner, kan ombyggnation och hyra göra att kliniker får tacka nej till den viktiga diagnostikutrustningen. För patienter och personal är utrustningen dessutom svårhanterlig och obekväm. Patienten måste kunna ligga helt stilla i ett litet instängt utrymme under den tid det tar att ta alla bilder, vilket kan handla om upp till 40 minuter. I vissa fall måste man ge patienten något lugnande för att kroppsrörelser inte ska påverka resultatet av undersökningen. Har patienten svårt att röra sig måste personalen lyfta och hjälpa till att lägga till rätta. All livsuppehållande utrustning måste kopplas bort från patienten.

Med detta som utgångspunkt började Lars-Åke Brodin och Dianna Bone att fundera på om processen kunde göras bättre och enklare. Han var kardiolog och medicintekniker och hon var sjukhusfysiker. Redan på 80–talet visade professor Paul Edholm att det gick att ta liknande bilder som den traditionella datatomografin, med en enklare metod. Han kallade den ektomografi eller begränsad vinkeltomografi. Den upptäckten tog Brodin och Bone vidare och de bestämde sig för att göra en smidigare kamera än den traditionella. De kom en bra bit, Cardiotom Mark 1, vägde mindre än SPECT och PET, med sina 700 kg, men bilderna var inte tillräckligt bra och den var inte tillräckligt snabb.

De båda vetenskapsmännen förstod att de fastnat och de behövde ny kunskap, om sådant de själva inte kunde, och sökte sig till andra fakulteter. Fysikerna Andras Kerek och Ivan Valastyán från KTH, Stockholm och Dezsö Novák och József Molnár från ATOMKI, Institutet för kärnforskning i den ungerska vetenskapsakademin, i Debrecen, Ungern, hade nyckeln för vad som saknades i projektet. Kameran fick ett helt nytt datainsamlingssystem som bygger på samma teknik som används i Eurofighter för radaravbildning tillsammans med komponenter från EKG. Tekniken snabbades upp och en undersökning går i dag på några minuter.

Några drömmar om att någon gång i framtiden få tillgång till att eventuellt få prova sin produkt i vården behövde uppfinnarna inte ha. De jobbade själva i vården. Några patienter behövde inte kopplas in, det räckte med grisar i början. Innan Adrian Gonon utbildade sig inom klinisk fysiologi var han kardiolog och jobbade parallellt med forskning. Det var under åren 1996–97 som han, Dianna Bone och en grupp på Karolinska Sjukhuset gjorde kartläggning av utveckling av hjärtinfarkt på gris. Under den tiden insåg de att det behövdes nya metoder för att göra riskareabedömningar, att se hur mycket av hjärtat som är påfrestat. Det var då Dianna Bone introducerade gammakameran i projektet.

– Den var väldigt smidig, det kunde jag ju se direkt, och möjligheterna med den kunde jag bara ana, säger han.

En sak som deras forskning visade var att behovet av exakt diagnos vid hjärt– och kärlhändelser var viktig och i takt med att kunskapen ökar behövs mer och tydligare bilder. Adrian Gonons doktorsavhandling visade att infarktutvecklingkan minskas, om infarkten hittades och behandlingen sattes in i tid. Då är tillgången till diagnostikutrustning helt livsavgörande. Enligt Adrian Gonon ökar efterfrågan på kärlkrampsundersökningar för att ta reda på exakt hur utbredd ischemiska skadan är, hur mycket av hjärtat som är ansträngt, det avgör sedan hur patienten ska behandlas.

– Ska vi göra en aggressiv invasiv insats eller endast konservativ farmakologisk, omfattningen av den hotande skadan är helt avgörande för valet av behandling, säger Adrian Gonon.

Tillgång till bra bilder är i dag avgörande för vilken behandling som ska sättas in. Inte bara tiden är viktig, även exakt diagnos blir också allt mer avgörande. Bland annat har det visat sig att mindre kärlkramper inte tjänar på att opereras med ballongsprängning, att operation medför vissa risker men ingen vinst. Detektivarbetet med att undersöka vilket kärl som ska opereras har också fått allt större vikt. Operation av fel kärl ger inte en lyckad utgång för patienten.

– Det är en väldigt vanlig frågeställning som vi får av kardiologerna, man vet inte vilket kärl som ska opereras. Flera kärl är påfrestade men vi kan inte göra alla, patienten är inte i tillräckligt bra skick, vilket är det avgörande för överlevnaden, det gör bilddiagnostiken oerhört viktig, förklarar Adrian Gonon.

Som färdigutbildad klinisk fysiolog gick Adrian Gonon vidare till Karolinska sjukhuset i Huddinge och tog så småningom in Cardiotom i ett forskningsprojekt.

Att bilderna var bra, och att kameran är smidig, det räckte för dig att bli intresserad?

- Ja, det räckte på alla sätt. Det kunde vara värt att prova en helt ny teknik, en utrustning om jag kan hantera själv utan extrapersonal gjorde att jag såg nyttan direkt. Sedan fastnade jag även för den smidiga kollimatorn som ger patienten mer utrymme i en mycket bekvämare kroppsställning.

På vilket sätt är den snabbare?

– Först rikta in den på hjärta, det är en mycket snabbare process än annars, det kan ta upp till en halvtimme att få patienten placerat under en sedvanlig SPECT, den här tar fem minuter max.

Med en annan kollimator med ett större djup kan den filma hjärnan också. Adrian Gonon tror också att kvinnor med bröstimplantat kommer att kunna undersökas med en Cardiotom, tillskillnad från en vanlig SPECT eftersom bildvinkeln delvis kommer från ett annat håll då patienten kan sitta upp.

Bäst utnyttjad är den här utrustningen på hjärtavdelningen, menar Adrian Gonon, dit patienten skickas vid misstänkt hjärtinfarkt, alltså bröstsmärtepatienter. Då kan en ischemi antingen uteslutas direkt, eller konstateras. Även akutmottagningen, intensiven och poliklinken vid mindre mottagningar skulle enkelt kunna utesluta det allvarligaste direkt.

– Hos kvinnor kommer symtologin snabbare än EKG–förändringar och förhöjda blodvärdena för hjärtskada. Här slipper vi gissningsleken och kan titta direkt, säger han.

Utvecklingen av Cardiotom har gjorts i samverkan, nära vården och forskningen hela tiden. En studie av hälsoekonomin har bland annat resulterat i rapporten Mobile gamma camera in the emergency room as a gate keeper – better care for patients with chest pain at lower cost på Karolinska Sjukhuset i Huddinge som var färdig 2009.

Nu finns studier som visar att kameran ger bra bilder, är kostnadseffektiv och smidig att använda och utrustningen är godkänd och validerad. Vid ett besök hos Adrian Gonon på avdelningen för klinisk fysiologi hittar vi ändå kameran, i ett förråd.

Varför står kameran här undanställd?

- Vi kör fortfarande tester och för standardprotokoll för att se hur kameran fungerar i olika sammanhang med olika inställningar. Vi kan se att den ger lika bra bilder som en CT/SPECT. Nu försöker vi får ner insamlingstiden för tagningarna. Från 12 till 8 minuter, berättar Adrian Gonon med målet 4 minuter. Vissa inställningar ska finkalibreras och tas fram under ytterligare någon månad. Kollimatorerna tar bilder på 40 sekunder per infallsvinkel, men vi kan få ner tiden till 20 sekunder.

Allt som är nytt kräver en betydande pedagogisk insats för att göra kunden intresserad. När det gäller Cardiotom har Nils-Arne Lindqvist strategin klar för sig. Enligt de studier som gjorts, förklarar Nils-Arne Lindqvist, betalar den här kameran sig själv på ett par månader för ett stort sjukhus med cirka 5000 patienter per år som kommer in med bröstsmärtor. Cirka hälften av dessa patienter läggs idag in helt i onödan i tron att det kan vara något fel med hjärtat. Varje sådan patient kostar vårddygn, sedan skickas de hem efter ett par tre dagar när man hunnit titta på allt, till en kostnad av cirka 130 000 kronor. Har man en sådan här kamera tillgänglig och kan kolla alla misstänkta hjärtpatienter, då kan de friska skickas hem samma dag. Det handlar för ett sjukhus som till exempel Södersjukhuset i Stockholm om möjligheter att spara många miljontals kronor per år!

Och på köpet så slipper patienten och anhöriga den oro man annars känner av att vara sjuk. Attraktionskraften ligger bland annat i kamerans hälsoekonomiska fördelar. Den ekonomiska aspekten av kameran har analyserats, paketerats och ska nu kommuniceras till marknaden. Till grund ligger bland annat civilingenjör Magnus Brunns examensarbete. Analys av kostnadskedja och vårdkedja vid införande av mobil gammakamera för hjärtdiagnostik som lades fram på Tekniska högskolan 2006.

Det är en teknisk genomgång av förmodade resultat av att ständigt ha tillgång till en avancerad utrustning jämfört med dagens procedur för misstänkta infarkter i hjärtat. Sedan verifierades det resultatet i Adrian Gonons studie på Karolinska Sjukhuset.

Nu stundar en ny fas för Cardiotom. Cardiotom har fått sin CE-märkning, har blivit godkänd och är redo för marknaden. Det är dags att skrivas ut från sjukhuset. Efter 20 år! Även om kameran är utvecklad av vården, forskarna och läkarna med kunskap om exakt vad som krävs av utrustningen, har allt tagit enorm lång tid, säger Nils-Arne Lindqvist. Allt tar mer än dubbelt så lång tid som man över huvud taget kan tänka sig att det skulle kunna ta, det gäller att man tror på det man gör.

Nu ska det hittas köpare. För säljuppdraget pågår förhandlingar med svenska Vingmed som har de resurser och det kunnande som krävs för att lyckas med att föra ut denna unika produkt till användarna.

______________________________________________________

Fakta om Adolesco

Cardiotom ägs av Adolesco AB som är ett svenskt helt privatfinansierat uppstartbolag som nu ger sig ut i världen för att med samarbetspartners lansera denna unika svenska medtechprodukt till gagn för patienter, anhöriga och samhälle.


Håll dig uppdaterad med MedTech Magazine
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar

Mest läst

Startsidan just nu

AI i vården - så här ska det bli verklighet

Avslöjande siffror i rapport om vården

Den nya rapporten Future Health index som görs årligen av Philips visar att svensk vård fungerar bra, men flera länder är bättre. Bristen på teknik pekas ut som det stora problemet av hela panelen under debatt i Almedalen.

Lyckas anställa trots kandidatbrist

Många företag vill ha folk, men det är inte lätt att hitta kandidater i life science-sektorn i dag. Men det går. Se seminariet från Poolia Life Science i Almedalen.

Makt att förändra vården - så vad ska du göra?

Almedalen: bilderna, åsikterna, människorna

Bland runstenar och fornlämningar diskuterades AI, framtidens IT-system i vården och hur modern medicinteknik kan hjälpa människor på liv och död. En talande miljö menade flera av de namnkunniga deltagarna på Medtech Café i Almedalen.

Almedalen med MedTech Magazine och Life Science Sweden

Var: Gotlands Museum, Strandg 14, Visby. När: Måndagen den 2 juli kl 09.30 - 15.00

Nyhetsbrev

Delaktig patient i diabetesvård

Arkiv

Snart förenas västsveriges start up-fält igen!

Almedalens rockstjärnor inom medtech

- din guide till de viktigaste människorna i Almedalen inom medtechvärlden och de frågor som de driver.

Macchiarini-skandalen: Visselblåsare fälls

– Det är KI:s bestämda uppfattning att en visselblåsare som deltagit i en forskningsstudie och som medverkat som författare till publicerad vetenskaplig artikel, trots en anmälan, inte kan undgå eventuellt ansvar för oredlighet i forskning, kommenterar KI:s rektor.

Ny generaldirektör för Vårdanalys

Bakslag för Dignitana

Svensk sjukvård behöver ny teknik

Sjukvårdens underskott väntas öka med cirka 20 miljarder varje år om inte ny teknik får lösa vissa problem.

200 miljoner till tvärvetenskap

Plus

Vården ska lära av flygledartornet

Likt en radar ska ny teknik mäta vitala funktioner i kroppen och automatiskt larma vid avvikelser. Innan det är fara för liv. Hemmonitorering ska göra patienterna friare. - Målet är att människor ska kunna leva med sin sjukdom, inte tyngas under den, säger Mikael Wintell, på Västra Götalandsregionen.

Plus

Hemmoniterering ger trygghet

Kampen för nära vård förs av leverantörerna

Medhelp är ett av flera företag och vårdoperatörer som vill hjälpa patienter hemma. Men de får inte. – Vi har försökt få intresse för den här tjänsten i över tio år, vi har studier, ändå går det inte att få breddinfört, säger Björn Arkinger, ansvarig för vårdtjänster på Medhelp.

Krönika: AI i vården – naiv utopi eller självklar framtid?

Ny HR-chef på Apoteksgruppen

Cancertoppmöte: Tidig diagnos viktigast

Billig nålkirurgi lika bra som läkemedel

Jönköpings cancerpatienter lever längst

Sämst chans att överleva cancer efter fem år har patienterna i Gävleborg. Bäst har de som bor i Jönköping.

Krönika: Att göra-listan hösten 2018

Kry tar in halv miljard

Stort intresse för Tbc-diagnostikföretag

Nya pengar in i Immunovia

Fyra nya till Coala

Tummen upp för Braincool i USA

Han lämnar Arocell

Episurf får nytt patent i EU

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.358