Hela 40 procent av de tillfrågade anger att de aldrig har fått utbildning om sin sjukdom och siffran är ännu högre för de nydiagnostiserade. Svaren har jämförts med resultaten från en motsvarande undersökning genomförd för fyra år sedan och tyder på en oroväckande utveckling. Andelen som har angett att de fått någon form av utbildning har minskat med 13 procent. Detta trots att Socialstyrelsen betonar vikten av utbildning i de nationella riktlinjerna för diabetesvården1. Utbildning är en viktig del av behandlingen som ger den enskilde förutsättningar för att ta ansvar för egenvården och för att undvika framtida komplikationer som är kostsamma för den enskilde individen och samhället.
Var fjärde känner inte till sitt värde för långtidsblodsocker Idag når bara hälften av de med typ 2-diabetes behandlingsmålet för långtidsblodsockret, HbA1c2. Höga HbA1c värden ökar risken för komplikationer som synnedsättningar, njursvikt och hjärt-kärlsjukdomar1. Mot bakgrund av dessa data är det alarmerande att andelen som inte känner till sitt långtidsblodsockervärde har ökat kraftigt, från 6 till 26 procent på enbart fyra år. En negativ trend ses även när det gäller hur många som inte har diskuterat vilket värde man bör ha med sin vårdgivare (från 11 till 18 procent). Motsägelsefullt med tanke på att majoriteten av de tillfrågade tycker att det är viktigt att ha blodsocker under kontroll. Nära 60 procent oroar sig för sin diabetes och det är främst komplikationer till följd av sjukdomen som orsakar mest oro.
Undersökningen ”Att leva med typ 2-diabetes” Undersökningen är gjord på uppdrag av Diabetesförbundet och AstraZeneca. En enkät skickades per post under våren 2014 ut till 3 492 förbundsmedlemmar av undersökningsföretaget Ipsos och besvarades av över 2 086 personer. Det innebär en svarsfrekvens på 60 procent vilket ger ett mycket bra underlag. Syftet med undersökningen är att få en uppfattning av hur medlemmar i diabetesföreningarna i Skåne, Stockholm, Umeå, Uppsala, Västra Götaland och Östergötland anser att typ-2 diabetes påverkar deras liv, vad de tycker om den information de får/fått kring sjukdomen och sin behandling. Genom enkäten hoppas man att kunna identifiera ett antal förbättringsområden. Enkätfrågorna bygger på frågor som ställdes i en motsvarande undersökning 2010 - i syfte att få ett underlag som möjliggör jämförelser och att se utvecklingen under dessa fyra år, står det i pressmeddelandet.