Patientnära IT på Vitalis

För sjuksyster

kom intresset när hon började tänka på hur tekniken borde användas under ronden och i mötet med patienten på den hjärtavdelning hon jobbade på vid Danderyds sjukhus.

- Den är så dåligt som vi jobbar i vården, vi går runt och skriver små lappar som sedan ska föras in i svårhanterliga dokument. Det blir många tillfällen när något kan bli fel. Att förklara för patienten är ofta inte tal om, ska vi säga något till dem ritar vi på papper och kanske lämnar en broschyr när de ska gå hem, berättar hon.

För två år sedan började Mandana Rostampour utveckla en "app". Verktyget ska användas på läsplatta och är ett gränssnitt där journal, prover och information om patienten finns tillsammans med material som kan underlätta för patienten att förstå informationen. Sedan februari jobbar Rostanpour som IT-utvecklare och har nu ett uppdrag att göra ett liknande gränssnitt för geriatriken på samma sjukhus.

, kunna visa tydligt med diagram över utvecklingen av just patientens egen behandling eller sjukdomsprogress. Informationsfilmer och beskrivande text om läkemedel som patienten behöver för att kunna ta till sig behandlingen, förklarar hon. Motivation kommer när man förstår sammanhanget och det är helt avgörande i dag att patienter känner sig delaktiga och får egen motivation till att ändra sina levnadsvanor efter till exempel en hjärtinfarkt och stroke.

Att patienter ska vara delaktiga är den stora trenden i vården i dag och det märks på Vitalis också. Att få välja sin egen vårdgivare var som helst i hela landet, tillgång till journalen med Hälsaförmig-konto och delaktighet i behandlingsbesluten är några av de praktiska och legala insatser som görs för att flytta över makten från vården till patienten. Än så länge är dock patienterna inte särskilt närvarande i möten som dessa, förutom att varje individ är en potentiell patient. Det menar

, parkinsonpatienten som själv utvecklar digitala verktyg som håller koll på behandling och sjukdomsutveckling, vid Karolinska Institutet. När hon talar är det fullt i största föreläsningssalen.

- Jag tycker inte att det är bra att jag är den enda patient som hörs, men jag hoppas att vi nu utvecklas och att de patienter som kommer efter mig får det lättare i kontakt med vården, säger Sara Riggare.

- Vården är fortfarande IT-skeptisk, men patienterna och samhället i övrigt är redo.

på stora scenen passade Sara Riggare på att ytterligare understryka hennes poäng till publiken, som ivrigt antecknade:

- Utveckla ingenting, inga devices, appar eller system, utan att involvera de som ska använda det i sin verksamhet eller vardag. Har ni inte dem med blir det aldrig bra.

Ett sätt att få med patient, men också engagera personal och profession, är att göra spel av informationen. Gamification är ett av de snabbast växande forsknings- och utvecklingsfälten inom sjukvården just nu, menar

, professor i medicinsk informatik vid Sahlgrenska Akademin.

för en rad sjukdomstillstånd, till exempel depressioner, diabetes, fetma, Parkinsons, ADHD och, inte minst, stroke.

- Med spelens hjälp kan strokepatienter träna upp både kognitiva och motoriska förmågor: koncentration, rörelseförmåga, tal, minne och mera, säger Martin Rydmark. Den stora vinsten är att de aktiveras snabbare: de vågar göra saker på egen hand, tar sig ut bland människor och bryter den sociala isolering som annars är ett stort problem för många strokedrabbade. Vi ser enastående resultat, säger Martin Rydmark.

Några kritiska och självkritiska röster hördes också under kongressen. Inerachefen Johan Assarsson menade att IT-frågan i vården just nu lockar för många och att arbetsfördelningen är otydlig mellan till exempel Inera, som ägs av Sveriges kommuner och landsting, nya statliga Ehälsomyndigheten och alla andra myndigheter och organisationer som vill jobba med IT inom vården.

- Det blir lite som när min pojke började spela fotboll för ett par år sedan, alla små pojkar springer som ett lämmeltåg efter bollen. Det blir nästan komiskt att se, sa han vid ett framträdande.