Otålighet en motor för Ameli Norling: ”Det har varit en rivstart”

Ameli Norling har nog alltid haft lite bråttom, berättar hon för Medtech Magazine när vi möts på Krys vårdcentral i Gallerian i Stockholm. Hon växte upp i Danderyd, hoppade över en årskurs i mellanstadiet och visste redan under gymnasiet på Kungsholmen att hon ville bli läkare. Trots att resten av familjen var ingenjörer.

– Det är ett intressant och viktigt yrke där man jobbar nära människor och hjälper andra. Det är klyschigt, men så var det, säger hon.

Efter utbildningen på Karolinska institutet gjorde hon sin AT i Västervik, där hon en morgon vaknade och visste att hon skulle bli gynekolog. När hon återvände till Stockholm och började arbeta på Karolinska som ST-läkare började hon också forska på heltid. Vid 35 års ålder var hon färdig specialist och disputerad inom reproduktionsendokrinologisk genetik. Parallellt hade hon hunnit bilda familj och fått tre barn tillsammans med sin man, som hon träffat på läkarlinjen.

Hade du en tydlig plan om hur allt skulle bli?

– Jag hade inte en livsplan, men nu när jag tittar tillbaka ser jag en röd tråd. Det gick ganska fort, och det grundar sig nog i en viss otålighet.

Otåligheten blev också drivkraften bakom en växande vilja att förbättra och effektivisera. Även om patientmötet var det som fick henne att välja yrket från början, väcktes en strävan om att arbeta med strukturfrågor, för att hjälpa fler patienter på samma gång.

– Jag såg att den största utmaningen för patienterna var att komma framåt i systemet. De fastnar för att det inte finns tider och för att det är vattentäta skott mellan primärvård och specialistvård.

När hon fick sin första chefsroll, som biträdande verksamhetschef på Karolinska universitetssjukhuset, blev arbetet med flöden och förbättringar centralt. Liknande frågor drev hon senare på Region Stockholms hälso- och sjukvårdsförvaltning, där hon också arbetade med digitalisering av interna processer.

– Vi la två personers tid på att skicka runt, samla, skriva av och skriva in blanketter. Det är roligt att leka kontor, men jag kände att det måste finnas ett annat sätt.

Teknikintresset handlar för henne inte om tekniken i sig, utan om vad den frigör. Människor ska ägna sig åt det människor gör bäst, att ha relationer och göra avvägningar, säger hon.

– Men datorer är fantastiska på att härbärgera mängder av information och sedan ta fram den supersnabbt. Och då har jag inte ens kommit in på AI.

Senare arbetade hon också med nationella hälso- och sjukvårdsfrågor på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), men valde att lämna i samband med en större omorganisation hösten 2024.

Vid det laget hade hon arbetat ett decennium i offentlig sektor, i olika ledande roller, och var redo för något nytt.

– Kry har hörts och synts under tio års tid. När jag letade efter ett nytt uppdrag tyckte jag att det kändes spännande att vara någonstans där det finns en plan för hur vi ska möta framtidens utmaningar.

När jag letade efter ett nytt uppdrag tyckte jag att det kändes spännande att vara någonstans där det finns en plan på hur vi ska möta framtidens utmaningar

Rollen som Sverigechef blev en naturlig match, säger hon. Det lockade henne att företaget har ett tydligt digitalt DNA, och samtidigt en ambition om att bli en nationell, heltäckande vårdaktör. Att få vara med och påverka var den viktigaste faktorn.

– Jag brukar regelbundet, kanske varje vecka, fråga mig själv: Gör jag någon skillnad i hälso- och sjukvårdssystemet? Gör jag inte det ska jag verkligen fundera på att sätta mig själv på sjukhusgolvet igen.

Fanns det något som skrämde dig, för Kry är ändå ett bolag som folk har skilda åsikter om?

– Kry väcker känslor. Det är kontroversiellt, för att Kry ligger och utmanar. Man kliver inte på det här uppdraget och tror att det ska vara en picknick.

Man kliver inte på det här uppdraget och tror att det ska vara en picknick.

Men många som tycker till om Kry vet inte vilken resa företaget gjort, säger hon och menar att det är dags att sudda ut bilden av Kry som ett nätläkarbolag. Idag har bolaget 30 vårdcentraler, ISO-certifieringar, specialistvård, företagshälsovård och en kvarts miljon listade patienter.

Starten har varit intensiv för Ameli Norling. Under hennes första månader har bolaget varit föremål för kritik från regioner och politiker, som krävt återbetalning efter anklagelser om dubbelfakturering, något som Kry dementerar.

– Det har varit en rivstart kan man säga. Men att leda akuta situationer och jobba under press är inga konstigheter, det kan jag från min profession.

Hon konstaterar att hennes bakgrund i offentlig sektor är en nyttig erfarenhet i dialogen med regionerna. Hon förstår var felen uppstår, vilka krav som ställs och vilka förväntningar som är rimliga från båda håll.

För att svensk vård ska bli mer sammanhängande krävs det, enligt henne, att man släpper idén om att digital och fysisk vård är separata världar. I stället ser hon framtidens vård som något integrerat, där patientens behov avgör formen. Både för människor och för samhällskostnadernas skull.

Vad hoppas du då åstadkomma i din roll?

– Om några år hoppas jag att vi finns fysiskt i hela Sverige. Vi ska kunna visa att genom vårt arbetssätt kan man integrera primärvård och specialistvård i mycket större utsträckning.