Ulrika Olsson: ”Vårdpersonal ska inte springa fortare utan ges möjlighet att jobba annorlunda”
Ett långsiktigt samhällsekonomiskt perspektiv på investeringar i hälso- och sjukvården är nödvändigt för att klara morgondagens utmaningar – det är vi nog alla överens om. Men för att kunna dra nytta av en investering i en medicinteknisk lösning måste vård och omsorg samtidigt ges rätt förutsättningar att förändra sina arbetssätt.
Vi vet att utmaningarna är många. Hälso- och sjukvården står inför en samhällsutveckling där vård- och rehabiliteringsbehoven fortsatt kommer att öka. Parallellt ser vi en minskande andel yrkesarbetande svenskar som ska betala för en vård med ett växande investeringsbehov. Till det kommer även bristen på utbildad vårdpersonal och med det en ökad risk för skador i vården. Vägarna ter sig slingriga och frågan är: Hur tar vi oss i mål?
För att ge ett konkret exempel. Vårdpersonal är den yrkesgrupp i Sverige som drabbas mest av belastningsskador i arbetet. Den främsta orsaken är manuella förflyttningar av vårdtagare, som innebär tunga lyft och ergonomiskt utmanande moment. Med begränsade resurser behövs ett långsiktigt förändringsarbete som skapar möjligheter att ta hand om vårdtagare på rätt sätt, men där riskerna för arbetsskador minimeras.
Här finns en mängd evidensbaserade standarder och metoder som i dag används i alldeles för liten utsträckning inom den svenska hälso- och sjukvården. Arbetsmiljön för hälso- och sjukvårdspersonal måste förbättras och arbetssätt effektiviseras – vårdpersonal ska inte springa fortare utan ges möjlighet att jobba annorlunda. Här är medicintekniska hjälpmedel en viktig del av den långsiktiga lösningen.
Det är hög tid att välja väg mot målet, och vi leverantörer är gärna med på resan
Det finns mycket som kan göras redan nu. Ett första steg är att implementera Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynaks, forskningsbaserade guide för bättre arbetsmiljö genom säkra personförflyttningar, som finns tillgänglig. Men vi kan också lära av andra länder. I Nederländerna har man implementerat riskanalyser baserat på ISO-standarder (ISO/TR 12296) i sina nationella riktlinjer för sjukvården. Som ett led i detta har man kunnat rapportera en markant nedgång i sjukskrivningstalen hos sjukvårdspersonal vilket också ger en betydligt förbättrad kontinuitet i kontakten med vårdtagarna.
Den andra vägen är att lämna dagens silobaserade upphandlingar och i stället utmana oss leverantörer att, genom funktionsupphandlingar, hjälpa till att lösa problem – något som bidrar till utveckling, kreativitet, innovation och en hållbar vård – och som gagnar såväl vårdtagare och vårdpersonal som samhället och samhällsekonomin i stort.
Den svenska hälso- och sjukvården har inte råd att tänka kortsiktigt när det gäller investeringar i medicintekniska lösningar och arbetssätt som främjar en högkvalitativ vård och omsorg. Det är hög tid att välja väg mot målet, och vi leverantörer är gärna med på resan.
Artikeln är en del av vårt tema om Krönika.