Johanna Adami på VINNOVA – Efterlyser bättre samverkan

Det råder ingen brist på idéer eller pengar inom det svenska hälsoområdet. Däremot saknas det incitamentsstrukturer för samverkan mellan näringsliv, offentlig sektor och akademi. Det vill Johanna Adami – chef för avdelning Hälsa på VINNOVA, läkare, forskare och rankad som en av välfärdens 100 mäktigaste kvinnor – råda bot på.

10 maj, 2013 | Redaktionen MedTech Magazine | Kommentera |


Johanna Adamis yrkesliv har växlat mellan landstingsvärlden, akademin, den medicintekniska industrin och myndighetssfären Johanna 1där hon företräder forskningsfinansiären VINNOVA. Det finns en röd tråd och det är att hon hela tiden sedan 1991 har varit aktiv forskare och har en deltidsprofessur på Karolinska Institutet.

– Det jag tycker är extremt spännande är att utvärdera effekterna av olika sjukvårdsmetoder, inte minst ur ett hälsoekonomiskt perspektiv. Men också att öka förståelsen för orsaker till en rad olika sjukdomar.

Johanna har därför initierat ett omfattande samarbete mellan medicinska forskare och svenska nationalekonomer som utgår från våra svenska register över samtliga födda 1940-85 i Sverige, inklusive föräldrar, syskon och barn. Det är sammanlagt tio miljoner individer och en av världens största databaser.

– Genom att titta på sådant som arv, miljö, sjukdomar, utbildning och effekterna som det ger för inkomst får vi möjlighet att utvärdera hur olika politiska reformer påverkar befolkningens hälsa. Så det är väldigt brett, men det är också här som Sverige har världsunika förutsättningar, fastslår Johanna Adami entusiastiskt.

Ett färskt resultat är att föräldrarnas utbildningsnivå har stor betydelse för barnets framtida hälsa. Det finns också en rad behandlingsmetoder inom hälso- och sjukvården som ännu inte har utvärderats, där registerforskning kan bidra med underlag till om man ska fortsätta att använda dem eller införa nya behandlingar.

Avgörande betydelse för svensk praxis
Johanna har själv, i sin forskning som klinisk epidemiolog, varit med och ändrat rutiner och praxis inom svensk kirurgi. Världens största rökstoppstudie, som hon hade huvudansvar för, visade på ett övertygande sätt att komplikationsfrekvensen halverades för patienter som fick hjälp att sluta röka före ingreppet – något som därefter har börjat införas på bred front i svensk sjukvård, särskilt inom ortopedin.

– Idag har vi faktiskt nya riktlinjer från Socialstyrelsen, viket på sikt kan ge väldigt stora hälsoekonomiska vinster, konstaterar Johanna. Det är ett typexempel på vad man kan åstadkomma om man är envis, uthållig och bra på att bygga nätverk och få med sig nyckelpersoner, framhåller hon.

Att hon fram tills helt nyligen har varit kliniskt aktiv läkare, har kvar sin forskningsbas och har stor internationell erfarenhet av såväl akademiska miljöer som näringslivet gör henne också synnerligen lämpad som brobryggare hos VINNOVA.

Samverkan är ett mantra som ofta återkommer under intervjun. Styrningen för ett litet land som Sverige måste synkroniseras bättre mellan närings-, utbildnings- och socialdepartementen och berörda myndigheter, enligt Johanna Adami, och fragmentiseringen av reella forskningsmedel måste upphöra.

– Vi har en stolt tradition att falla tillbaka på vad gäller klinisk forskning och innovationer inom hälso- och sjukvården. När det gäller den totala andel av BNP som går till forskning och utveckling så toppar vi i världen. Bara Israel, Finland och Sydkorea satsar mer.

– Men varför ska man som sjuksköterska, läkare eller klinikchef bjuda in företagen? Vad finns det för incitament till det här om sjukvården styrs av hur mycket man producerar snarare än av hur innovativ man är för framtiden och hur kostnadseffektivt man upphandlar? undrar hon retoriskt.

För att öka innovationskraften inom offentlig sektor har VINNOVA och SKL därför sedan ett år tecknat ett avtal om konkreta insatser som testbäddar, innovationsupphandling och förändringsledning.

VINNOVA – som är den näst största forskningsfinansiären inom hälsoområdet – är tillsammans med Vetenskapsrådet initiativtagare till svensk behandlingsforskning, där en förutsättning är att projekt stimulerar samverkan mellan akademin, industrin och vården.

Rent generellt så behöver olika aktörer ha ett globalt perspektiv och utgå från faktiska behov. Svenska företag måste kanske anpassa produkten och ha en annan affärsmodell om de vill sälja till exempelvis Afrika och Indien, menar Johanna Adami.

Nya möjligheter med silverekonomi
Johanna 2Och hur möter vi utmaningen i att vi blir allt äldre, håller oss friska längre och blir mer krävande när det gäller sjukvårdens resurser?

– Där har vi adopterat det japanska begreppet ”silverekonomi” som står för hårfärgen och att det ger ekonomisk tillväxt för ett land, bland annat i form av sociala innovationer och nya arbetstillfällen.

– Vi har även en rad exempel på olika hjälpmedel i form av appar, it- och säkerhetssystem där vår roll är att stimulera och utveckla dessa så att de utgår från någon som kanske vill kunna bo kvar hemma med ökad livskvalitet och spela golf när hon är drygt 80.

Ett framgångsrikt exempel är Robotdalen, ett regionalt initiativ i Mälardalen och Sveriges innovativa robotkluster, där medfinansiären VINNOVA nu gått in med ytterligare 24 miljoner kronor efter att först ha satsat runt 100 miljoner under en tioårsperiod. Där fokuserar man helt på att lösa slutanvändarens behov vare sig det handlar om det lilla tillverkningsföretaget eller robotar som hjälper äldre att bo tryggt, äta själva och ha ett oberoende liv längre upp i åren.

Har du alltid varit så här positiv och sett möjligheter, inte svårigheter?
– Ja, frågar du mina föräldrar skulle de säga att utpräglade drag är min nyfikenhet och vilja att ge mig ut på okända vatten. Jag är också en utpräglad problemlösare – ibland kanske aningslös och naiv, men nog en sådan som ser utmaningarna som en positiv drivkraft.

Nyfikenheten och en rastlös energi ledde till att Johanna tidigt blev självständig, reste mycket och hade väldigt många fritidsaktiviteter, samtidigt som hon testade olika jobb inom allt från jordgubbsplockning och att sitta i snabbköpskassan till att vara läkarsekreterare.

– Jag är även, och har tidigt varit, nyfiken på olika människor i sektorer utanför min egen – till exempel kulturarbetare som konstnärer och musiker för att det ger energi och annat tänk som inte är strömlinjeformat.

Kanske inte så konstigt då att Johanna var gift i 14 år med en jazzmusiker innan hon träffade sin nuvarande man, Mårten Palme, som är professor i nationalekonomi. Att hon själv skulle bli läkare var väl ett ”ganska fantasilöst yrkesval”, enligt henne, med tanke på att båda föräldrarna är läkare.

Pappan Hans-Olov Adami är känd cancerforskare, professor i epidemiologi och sannolikt inspirationskälla eftersom Johanna har följt honom i fotspåren. En kollega till pappan vid amerikanska toppuniversitetet Harvard lyckades värva Johanna till ett prestigefullt sommarjobb redan efter fjärde terminen på läkarlinjen.

– Det var ett högrankat projekt, klinisk forskning på patienter och det var cancer, vilket lockade. Mitt dåvarande mål var att bli barncancerläkare, men där halkade jag in på epidemiologi, alltså läran om orsaker och utbredning av sjukdomar, och insåg att det var spännande.

Doktorerade i rekordfart
Vid den här tiden fanns ingen formell utbildning i epidemiologi i Sverige men det var väldigt väletablerat som forskningsämne i övriga världen. Så Johanna tog sin Masters of Public Health vid Harvard 1994, ett par år innan hon tog sin svenska läkarexamen, gravid med sitt första barn.

Småbarnsåren avskräckte inte Johanna från att doktorera i rekordfart, göra sin AT och redan som 32-åring kliva in ett par år som chef för södra enheten för klinisk epidemiologi på Södersjukhuset i Stockholm. Med två små grabbar och jourer som akut- och narkosläkare fortsatte hon och hennes man sedan att pussla sig fram – ”vi hjälptes åt, sedan är jag välstrukturerad, välplanerad och väldigt effektiv som person!”

Lika oförskräckt tackade hon ja till jobbet som forskningschef och medicinsk chef på bioteknikbolaget Bactiguard, när hon blev headhuntad som ”backläkare” i en skidbacke och hade vd:ns son som patient.

– Det svåraste var att hänga av sig läkarrocken, jag tyckte inte riktigt att jag var klar med det. Men det var oerhört spännande att under tre år leda arbetet med att utveckla en övergripande lösning för att förhindra vårdrelaterade infektioner.

Hur vinner vi kampen mot de resistenta bakterierna?
– Återigen genom samverkan, kommer det blixtsnabba svaret, och genom att stimulera forskning och utveckling av nya metoder och se till hela kedjan. Man kanske sätter in autoklaver i skitiga rum eller har olika vattentillgång och förutsättningar för handhygien?

– Ingenting blir heller implementerat om du inte har med dig beslutsfattarna. Det handlar om policier så att vi inte alltför lättvindigt skriver ut antibiotika men också om incitamentsstrukturer, om du till exempel får betalt per recept.

Hur tror du att du uppfattas som chef?
– Som positiv och entusiasmerande men inte så intresserad av detaljer. Jag gillar att bygga team med olika kompetenser, coacha, delegera och fokusera på leveransen. Jag har också lätt för att fatta beslut.

Många järn i elden
Det är förmodligen en förutsättning för att orka med den långa arbetsveckan på 40–80 timmar.

– Mindre har jag nog aldrig jobbat men ibland mer. Så jag tycker inte den är så väldigt lång nu. Sedan gör man sina val, ingen har tvingat mig till det här. Du blir inte expert eller duktig på något genom att knäppa med fingrarna.

Att hon har många järn i elden är årets understatement. Parallellt med jobbet på VINNOVA handleder Johanna fem doktorander, undervisar i viss utsträckning, är extern mentor och har aktiva forskningsprojekt, både i Sverige och internationellt. Hon cyklar i ur och skur mellan hemmet på Söder, kontoret i city, Karolinska Institutet i Solna och sjukhuset i Huddinge. Samtidigt hinner hon med ett stort umgänge, resor och att synas i vimlet på diverse premiärer.

Dessutom har Mårten och hon fått ett sladdbarn, ettårige Arthur, där de har delat lika på föräldraledigheten. Det är viktigt med jämställdhet, enligt Johanna som understryker att det avgörande är valet av partner, chef och föräldrar – och att man fostrar självständiga och hjälpsamma barn.

– Sedan får du jobba med din egen självbild. Jag säger inte att jag får årets mammapris. Och jag gör mig inget samvete om jag säger nej till det extra föräldramötet och andra tycker att jag är en dåligt engagerad förälder.

– Men det är mitt val, du kan inte lämna nio och hämta tre och göra karriär samtidigt, lite grand. Då är det ju urdumt att gå in i en position där något annat krävs av dig.

Hur vill du bli sedd av dina stora barn och prägla nästa generation?
– Jag vill bli uppfattad som att jag hade ett jobb som jag tyckte var viktigt och roligt!

 

Johanna 3

Om Johanna Adami

Ålder: 43 år.
Bor: Etagelägenhet på Södermalm i Stockholm.
Familj: Maken Mårten Palme, professor i nationalekonomi, barnen Arthur, 1, Viktor, 15, och Hampus, 17, samt Mårtens tre barn på 13, 19 och 22 år.
Tjänst: Läkare och adjungerad professor i klinisk epidemiologi vid Karolinska Institutet. Sedan 2009 på innovationsmyndigheten VINNOVA, där hon är direktör och chef för avdelningen Hälsa.
Aktuella uppdrag: Bland annat styrelseledamot i WHO-centrum och VINNVÅRD, regeringsrepresentant i IMI och OECD samt ordförande i juryn för Athenapriset, Sveriges största pris för klinisk forskning.
Karriär: Doktorerade 1997 i medicinsk vetenskap vid Karolinska Institutet, direkt efter läkarexamen vid Uppsala universitet 1996 och en Masters of Public Health vid Harvard 1994. Jobbade i tio år totalt som akut- och sedermera narkosläkare, utan att bli färdig specialist. Därefter medicinsk chef och forskningschef på Bactiguard 2006-2009 innan hon anställdes hos VINNOVA. Parallellt med yrkeskarriären har hon hela tiden varit aktiv forskare sedan 1991 och från 2002 forskargruppsledare, först i epidemiologi inom cancerområdet och därefter i klinisk epidemiologi. Blev docent 2005 och adjungerad professor 2012.Fritid: Älskar vernissager, teater, dans och musik. Varit hängiven squaredansare och medlem i en jazzorkester, men är numera enbart högkonsument av kultur och ingen ”pysselmamma”. Gillar också att resa, god mat och ett gott vin. ”Och jag är rastlös så jag går eller cyklar runt två mil om dagen, i alla väder året runt”.
Egenskaper: Glad, otålig och nyfiken. Entusiasmerande och driftig.
Motto: ”Livet är en prioriteringsfråga!”


Kort om VINNOVA
VINNOVA, som sorterar under Näringsdepartementet, är Sveriges innovationsmyndighet som årligen investerar runt två miljarder i olika insatser. Uppgiften är att stärka Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta genom att finansiera behovsmotiverad forskning och främja samverkan mellan företag, universitet och högskolor, forskningsinstitut och offentlig verksamhet.

VINNOVA är även nationell kontaktmyndighet för EU:s ramprogram för forskning och utveckling samt regeringens expertmyndighet inom det innovationspolitiska området. Under ledning av generaldirektör Charlotte Brogren arbetar drygt 200 personer på kontoren i Stockholm och Bryssel.
Text: Lotta Sellberg
Bild: Bosse Johansson    

[portfolio_slideshow]

Ge en kommentar

Samtliga kommentar granskas och måste godkännas innan de publiceras på sidan.

Johan Hoglund_vitalis17

Tieto-chef: Kunderna måste våga välja nordiskt

Johan Höglund, nordenchef Tieto Healthcare, intervjuas av Hanna Brodda, MedTech Magazine, för VitalisTV om trender och hur Norden […]

28 april, 2017 | Hanna Brodda | Kommentera |

robot_tv

TV: Roboten Pepper blir oförskämd

Hans Almvide, programansvarig för Vitalis, intervjuas om mässan och framtiden, av Hanna Brodda, MedTech Magazine. Även roboten Pepper […]

27 april, 2017 | Hanna Brodda | Kommentera |

Stora upphandlingar_tv

TV: Ragnar Lindblad, VGR, om 3R-upphandlingen

Per Englund, Innovationsplatsen KS och Ragnar Lindblad, VGR, intervjuas av Hanna Brodda, MedTech Magazine.

27 april, 2017 | Hanna Brodda | Kommentera |

digitala_sjukhus_phlips

TV: Människan och det digitala sjukhuset

Hur förändras vårdpersonalens roll när sjukhuset blir allt mer digitalt?
Leif Tüll på Philips ger svar.
– Man kan aldrig bortse från den mänskliga faktorn.

27 april, 2017 | Redaktionen MedTech Magazine | Kommentera |

vitalistv_17

TV: Starka intryck första dagen

Hanna Brodda sammanfattar intrycken första dagen på Vitalis 2017. Axel Grönlund filmar och redigerar.

25 april, 2017 | Redaktionen MedTech Magazine | Kommentera |